Frankrikes ”republikanska front” höll för trycket.
Högerradikala Nationell samling vann en tredjedel av rösterna och blev klart största parti i första omgången till nationalförsamlingen för en dryg vecka sedan. 33 procent är inte i närheten av 50, men hade kunnat förvandlas till en stor majoritet i parlamentet om vänstern, president Macrons centrister och den gaullistiska högern gått splittrade in i den andra omgången. Det gjorde de inte.
I hela landet drog sig kandidater som inte kunde vinna tillbaka. Borgerliga ledare manade till stöd för vänstern, och vice versa. Och väljarna? De svarade med det högsta valdeltagandet på 20 år. Fransmännen visade med eftertryck att de inte vill att Marine Le Pens parti ska styra landet.
Vänsterkoalitionen NFP blev största block, men en bra bit från egen majoritet. Macrons mittenallians kom tvåa och Nationell samling först på tredje plats.
Var det här precis vad Emmanuel Macron ville när han utlyste nyval omedelbart efter att Nationell samling blivit största parti i EU-valet? Ville han sätta en annan bild än den av Marine Le Pen på frammarsch? Visa att Frankrike står stadigt för anständighet, bakom Europaprojektet och upp för Ukraina? För att ge sig själv ett starkare mandat i EU- och utrikespolitiken?
I så fall är Macron den stora vinnaren. Han kommer att kunna driva på för ett fördjupat europeiskt samarbete och säga att han har sitt land bakom sig.
Men presidenten betalar ett högt pris. Före valet var Macrons mittenallians störst i nationalförsamlingen. Nu tappar den 100 mandat och ramlar ner till andra plats.
Macrons inrikespolitiska projekt ligger i spillror. Hans mål var att göra Frankrike mer konkurrenskraftigt genom att avreglera arbetsmarknaden, samt sänka skatter och bidrag – allt sådant som vänstern vänder sig mot.
”Ge inte extremerna makt”, uppmanade fotbollsstjärnan och franska landslagets lagkapten Kylian Mpabbé inför valet, med betoning på att de är två. Det rådet gäller alltjämt om söndagen inte ska förvandlas till en pyrrhusseger.
Har Marine Le Pens marsch mot makten stoppats permanent? Stärks den republikanska fronten, likt en muskel, av att aktiveras?
Det beror nog på vilken typ av regering som kommer på plats, och om den får något gjort. Och på var tyngdpunkten inom vänstern hamnar.
Macron hoppas att ett regeringsunderlag ska träda fram i nationalförsamlingens centrum, kring den egna alliansen och den respektabla vänstern, med det som återstår av den gaullistiska högern på ett hörn.
Rent matematiskt går det att få ihop, men kräver att socialister och miljöpartister är villiga att bryta med Jean-Luc Mélenchons vänsterpopulister. Och någon kärlek finns visserligen inte mellan socialdemokrater som Raphaël Glucksmann och Mélenchon – men valet har också visat fördelarna av att hålla ihop.
Det kan bli svårt att få en handlingskraftig regering på plats. Marine Le Pens löfte nästa gång blir i så fall att göra slut på kaoset.
Då är inte valet till parlamentet huvudrätt på menyn, utan det till presidentposten. Allt talar för att Nationell samlings ledare når andra omgången. Frågan är vem som ställs mot henne.
Risken finns att Mélenchon – med en nästan lika tveksam inställning till Ryssland, EU och antisemitism som Le Pen – använder NFP som hävstång. Då skjuts den republikanska fronten i praktiken i sank.
”Ge inte extremerna makt”, uppmanade fotbollsstjärnan och franska landslagets lagkapten Kylian Mpabbé inför valet, med betoning på att de är två.
Det rådet gäller alltjämt om söndagens vinst inte ska förvandlas till en pyrrhusseger.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Regeringen planerar att missa EU:s klimatmål
Martin Liby Troein: Gosa inte med Nigel Farage, sa Boris Johnson i ett ögonblick av klarhet
