Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Allt är inte mörker – och vi vet vad som krävs för att vända en negativ spiral. Det är en självklar slutsats från årets lista över utsatta områden från Polismyndigheten. 15 av områdena på listan har utvecklats positivt, och endast sex stycken negativt. Den allmänna trenden är enligt Polisen positiv, även om Granängsringen i Tyresö läggs till som nytt utsatt område.
En viktig orsak till att den negativa utvecklingen brutits på så många ställen är polisiär närvaro, men det förklarar inte allt.
Se på Andersberg i Halmstad, som nu plockas bort från listan över utsatta områden. Gustav Rosén Zetterberg, lokalpolisområdeschef, menar att det framför allt beror på ”en bra samverkan mellan kommunen, bostadsbolagen och polisen”. Även civilsamhällets arbete lyfts som viktigt: ”föreningslivet, trossamfunden och de boende i området”.
Också i grannstaden Göteborg syns förändring. Göteborgs-Posten rapporterar om att kommunen inlett ett utvecklingsarbete för stadens utsatta områden. Det handlar om insatser som trygghetsvärdar, nybyggnation i kvarteren och ”framtidshubbar” med syfte att hjälpa folk att hitta försörjning eller utbildning (2/12).
Resultatet? Människor i dessa områden känner sig nu inte bara tryggare än tidigare, utan till och med tryggare än dem som bor i andra delar av staden.
Majoriteten av Polisens utsatta områden är också med på den lista över utanförskapsområden som SCB och Boverket tagit fram, vilka karaktäriseras av sammanvägd problematik av låg socioekonomisk status, låga betyg, trångboddhet och arbetslöshet. Sambandet visar att även om närvarande och resursstark polis är viktigt, så måste flera problem lösas parallellt för att vända utvecklingen.
Tyvärr driver inte regeringen på för att driva utvecklingen i den riktningen.
På platser som Göteborg och Halmstad ser vi nu att om myndigheter är närvarande i utsatta områden, bostäderna rustas upp och civilsamhället hjälps åt så skapas förutsättningar för förbättringar.
Tyvärr driver inte regeringen på för att driva utvecklingen i den riktningen.
Ta servicekontoren som ett exempel. De hjälper medborgare med ärenden för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. En genomgång som Arbetet gjort visar att när budgeten för Statens servicecenter minskar med 150 miljoner kronor på tre år, måste 35 av 148 kontor i landet stänga. Minst 12 av dem som stängs ligger i anslutning till utsatta områden.
Samtidigt budgeterar Tidöpartierna 2,5 miljarder kronor över tre år för återvandring, och försöker få kommunerna att genomföra kampanjer för att fler ska lämna landet. Det är sannerligen en prioritering.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Förstår vi vad som står på spel när Trump spränger båtar utanför Venezuela?
DN:s ledarredaktion: Undersköterskan vill gå tidigare från jobbet – vad svarar chefen då?




