Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Visst har det bara gått två år sedan det senaste Europaparlamentsvalet. Men i höst är det EU-val igen. Utöver i parlamentet fattas nämligen EU-beslut även i rådet – med ministrar från alla EU-länder. Och vilka som ska vara Sveriges ministrar avgörs ju i september.
EU-politik har stor påverkan på vanliga svenskars vardag. Hur stora bidrag ska svenska lantbrukare få? Vilka regler ska gälla för AI? Ska svenskar kunna mobilsurfa gratis på semestern i Montenegro? Eftersom svenska partier tycker olika i frågor som dessa spelar höstens val roll för EU-politiken.
Med skakiga världspolitiska och ekologiska system har EU fått en allt mer framskjuten roll
Därtill kommer många av Sveriges lagar från EU-direktiv. I samband med valet till Europaparlamentet 2024 kunde DN visa att 3 av 10 svenska lagförslag under perioden 2019-2024 kom till som en följd av EU-beslut.
Med skakiga världspolitiska och ekologiska system har EU fått en allt mer framskjuten roll – och det lär fortsätta. På tre politiska områden finns särskild anledning att avkräva svar från de svenska partierna:
1. Migrationen
Den 12 juni trädde EU:s nya migrationspakt i kraft (DN 12/6). Några dagar senare rapporterade Politico om en deporteringsfeber i Bryssel, efter att Europaparlamentet röstat för ny utvisningspolitik och flera parlamentariker skanderat ”send them back” (skicka tillbaka dem). En aktuell fråga är återvändandehubbar utanför unionens gränser.
I höst kommer Sveriges regering behöva ta ställning till uppluckringar av EU:s utsläppshandel och elbilspolitik
2. Klimatet
På klimatområdet har förra mandatperiodens ambitiösa gröna giv börjat monteras ned – till den fossilberoende industrins stora glädje. Redan i höst kommer Sveriges regering behöva ta ställning till uppluckringar av EU:s utsläppshandel och elbilspolitik.
3. Säkerheten
Även EU:s försvars- och säkerhetspolitik blir avgörande under de kommande åren. Med en stridslysten Putin kommer EU behöva fortsätta stödja Ukraina och tillverka mer materiel. Ett förslag som diskuteras är om försvarsindustrin ska bli en mer integrerad del av EU:s inre marknad.
Försvaret av Europa är ett politikområde där riksdagsval spelar stor roll. För att fatta beslut i utrikes- och säkerhetspolitiken krävs nämligen att alla EU-länder är med på tåget i ministerrådet.
Ska Sveriges prioriteringar i Bryssel vara en snål EU-budget eller en klar idé om EU-samarbetets riktning och sakinnehåll? Den 13 september kan svenska väljare ta ställning – om något parti presenterar EU-politiska vallöften vill säga.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Politiken ska inte styras av de smutsiga och långsamma
DN:s leddarredation: EU följer sin plan för att bli rikt – Sveriges plan är bortglömd
DN:s ledarredaktion: Konflikt om EU:s klimatpolitik – nu vilar ett stort ansvar på Kristersson




