Det är val den 4 juli, och Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och hans Tories har i opinionsmätningarna bara drygt hälften så stort stöd som Labour. Mitt i valrörelsen kommer då – som en förvisso inplanerad skänk från högre makter – ett tillfälle att ändå låna glans från det skeende i den brittiska historien som framför allt äldre britter på goda grunder fortfarande ser som ett av landets största.
Jag syftar på högtidlighållandet av att det är 80 år sedan d-dagen, början på slutet av andra världskriget. ”We shall fight on the beaches”, som Churchill sade, och i Normandie ligger de stränder där man faktiskt gjorde det.
Varför ska jag stanna kvar och skaka veteraners händer eller bli fotograferad med världens ledare?
Äh, tänkte Sunak, och smet iväg tidigt från firandet. Varför ska jag stanna kvar och skaka veteraners händer eller bli fotograferad med världens ledare? Han hade en inplanerad intervju hemma i London.
Den förra premiärministern Liz Truss satt förvisso inte längre på sin post än hållbarheten för ett salladshuvud, men under den korta tiden lyckades hon i alla fall inte göra något lika djupt förolämpande för konservativa kärnväljare som detta. Under valrörelsen har Sunak argumenterat för ett återinförande av värnplikten, men mer respekt än såhär har han alltså inte för dem som utkämpat ett existentiellt krig för Storbritannien.
Tv-kanalen där han intervjuades, i stället för att fira d-dagen, har meddelat att det var premiärministerns stab som föreslog tiden.
Det förvånar inte att Nigel Farage, som klivit tillbaka som ledare för det högerradikala Reformpartiet, tog tillfället i akt. ”Patrioter som älskar sitt land bör inte rösta på Sunak”, skrev Farage på X/Twitter, och att döma av uppsvinget för Reformpartiet i opinionsmätningarna senaste dagarna håller väljare med.
Som läget är nu, med både Reformpartiet och Liberaldemokraterna strax efter Tories, kan det leda till att Sunak efter valet inte ens kommer att leda oppositionen.
I det brittiska valsystemet med majoritetsval i enmansvalkretsar får partier inte parlamentsledamöter efter sin andel bland väljarna. Som läget är nu, med både Reformpartiet och Liberaldemokraterna strax efter Tories, kan det leda till att Sunak efter valet inte ens kommer att leda oppositionen. Liberaldemokraterna skulle kunna ta över som näst största parti efter Labour.
För Tories, som sedan sitt grundande 1830 varit ett av landets två ledande partier, vore det en katastrof som får Vesuvius utbrott över Pompeji år 79 e Kr att blekna. Rishi Sunak lär sitta på ett plan till ett välbetalt jobb i Silicon Valley innan lavan ens stelnat. Resten av partiet får gå runt i ruinerna och leta efter livstecken.
Läs mer:
Susanne Nyström: Förr var det arbetarnas röster som inte skulle räknas – nu är det invandrarnas
Annika Ström Melin: Om Macron misslyckas kommer hela Europa få betala priset
