När Tidöavtalet presenterades stod det klart att Liberalerna hade vunnit en enda förhandlingsseger: skolreformer. Men ju längre tiden går, desto tydligare blir det att vinsten främst finns på pappret.
De stora stridsfrågorna – vinsterna, köerna och skolpengen – är i bästa fall begravda i utredningar. I sämsta fall – som i frågan om att införa ett obligatoriskt skolval – har inte ens en utredning tillsatts (Ekot 31/3).
Tidsskäl, uppger skolminister Lotta Edholm (L) som orsak. Andra utredningar har varit viktigare, enligt Sverigedemokraterna.
Oavsett vilket kommer ett gemensamt skolval, där alla föräldrar och elever fyller i sina önskemål samtidigt inför skolstarten, inte att bli verklighet under mandatperioden. Detta trots att såväl det som slopade köer föreslogs redan våren 2020, i Utredningen om en mer likvärdig skola.
Trögheten är ett svek.
Lika illa är det kring skolpengen.
Dels mot skattebetalarna, eftersom vi får mer kunskapsutveckling för varje satsad krona i blandade klasser än om skolvalssystemet spär på segregationen. Dels mot de svagaste eleverna från studieovana hem, som missgynnas när ”systemsmarta” gynnas, och som utbildningsväsendet har ett kompensatoriskt uppdrag för.
Lika illa är det kring skolpengen. Flera utredningar har konstaterat att dagens finansieringsmodell inte leder till bästa möjliga resultat och att friskolorna överkompenseras ekonomiskt. 2022 skrev Riksrevisionen till och med att ”regelverket i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras”.
Läget är alltså lika glasklart som akut. Men hittills lyser utredningen om ett nytt resursfördelningssystem, som skulle ha presenterats den 1 april, med sin frånvaro.
Någon förändring kommer därför inte att ske före nästa val, vilket sannolikt även gäller nya regler kring ägarprövning och vinstutdelning. Där ska en utredning komma med förslag, som omöjliggör att olämpliga huvudmän driver skolor och gör vinst genom att tumma på kvaliteten. Delar av den ska enligt SVT presenteras den här veckan, medan resten kommer i slutet av året, när det är mindre än ett år kvar till riksdagsvalet 2026.
Sammantaget ser alltså Liberalernas tid på utbildningsdepartementet inte ut att sluta med nödvändiga genombrott ens i frågor där de har majoriteten av väljarna i ryggen.
Det var nog inte det de blev lovade på Tidö slott.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Trumps tullar sänker ekonomin – och det är inte det värsta
Erik Helmerson: Wallenberg kallades ”krigsherre” – nu ger han V lektioner i demokrati
