Bilderna från Los Angeles skakar om. Kvarter efter kvarter i stadsdelen Palisades, där det tidigare stod hus inbäddade i grönska, består nu av aska och sönderbränt bråte.
På andra bilder slungas elden ner längs gatorna av de starka vindarna i vad som mest liknar ett helvete.
Och så alla människor, som i många fall har förlorat sina hem, och som är rädda att ha förlorat mer än så.
Minst 24 personer är döda, 12 000 hus och byggnader är förstörda. 150 000 människor har evakuerats. Kostnaderna uppskattas till mellan 60 och 130 miljarder dollar.
NBC News sammanfattar orsakerna till katastrofen: områdets naturliga sårbarhet, i kombination med klimatförändringarna.
Medan Los Angeles stod i lågor rapporterade EU:s klimattjänst Copernicus i fredags att 2024 var det varmaste året sedan temperaturmätningarna inleddes på 1800-talet. Och det första då den globala temperaturen överstiger Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Reträtten kläs gärna i termer av ”realism”. Det är för dyrt och jobbigt för vanligt folk med omställningen.
Det handlar inte bara om den tilltagande växthuseffekten, väderfenomenet El Niño har de senaste åren också bidragit till förhöjda temperaturer. Men klimatförändringarna utgör den främsta orsaken: El Niño har nu passerat, och 2025 förväntas bli mindre varmt än föregående år, men fortfarande ett av de tre varmaste någonsin.
Förra veckan rapporterade också världens största försäkringskoncern, Munich Re, att 2024 var ett av de år med högst katastrofkostnader någonsin – 30 procent högre än 2023 – pådrivet av extremväder kopplat till den globala uppvärmningen.
Samma dag berättade världens största kapitalförvaltare, Blackrock, att företaget lämnar branschalliansen som jobbar för netto-noll-utsläpp till 2050. USA:s sex största banker har gjort samma sak sedan valet i höstas. Donald Trump – som utan grund i verkligheten skyller katastrofen i Los Angeles på en sällsynt fisk – har samtidigt lovat att ta USA ur Parisavtalet.
”Klimatförändringarna visar klorna” är titeln på Munich Re:s rapport. Företag och stater reagerar med att backa undan.
Det gäller inte bara USA. I EU pågår en debatt om huruvida unionens mål är för ambitiösa. Här i Sverige har regeringen de senaste två åren successivt backat från våra åtaganden.
Reträtten kläs gärna i termer av ”realism”. Det är för dyrt och jobbigt för vanligt folk med omställningen.
Men titta då på bilderna från Los Angeles.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Nej, Sverige kan tyvärr inte försvara sig
DN:s ledarredaktion: Syrien är befriat från al-Assad – men vad händer nu?
