En felkalkyl av historiska proportioner. På något annat vis går det inte att beskriva Emmanuel Macrons beslut att utlysa nyval till nationalförsamlingen ögonblicket efter att de franska väljarna gett honom en näsbränna i EU-valet.
Fransmännen är missnöjda med Macron. Europaparlamentsvalet var av allt att döma en uppmaning till presidenten att justera kursen. Det var han inte intresserad av.
”Gör om gör rätt”, var i stället hans budskap till väljarna. Ställd inför alternativen att ge makt till extremhögern och att förse presidenten med ett nytt starkt mandat skulle de välja det senare. Det gjorde de inte.
Nationell samling vann 33 procent. Vänsterkoalitionen Nya folkfronten (NFP) fick 28 procent, Macrons mittenallians endast 21 och borgerliga Republikanerna 10.
Hur parlamentets sammansättning kommer att se ut vet vi inte än. I endast ett 70-tal distrikt fick en kandidat den majoritet som krävs för att väljas redan i första omgången. I de resterande cirka 500 valkretsarna ska en andra omgång hållas på söndag.
33 procent är en bra bit från 50. Samlar sig de väljare som röstade på andra än Nationell samling kan partiet förnekas en majoritet. Så har ofta skett tidigare i franska val. Det vore välkommet.
Frågan är om det blir så. NFP uppmanar de kandidater som kom trea i den första omgången att dra sig tillbaka för att öka chanserna att stoppa Nationell samling. Det har Macrons allierade också gjort i de fall där NFP:s kandidat är socialdemokrat eller miljöpartist. Men NFP domineras av Jean-Luc Mélenchons vänsterpopulister, vars kandidater man inte vill kliva åt sidan för och som i vilket fall skrämmer mittenhögerväljare.
Alldeles oavsett hur det går ligger Macrons projekt i ruiner, samtidigt som vägen krattas för Marine Le Pen i presidentvalet 2027. Får Nationell samling en majoritet kommer partiet tillsätta premiärministern och en tvekamp väntar mellan denne och presidenten. Får man inte det stödet ska borgerlig höger och yttervänster göra upp – det blir också konfliktfyllt.
Nationell samling säger sig inte längre vilja lämna EU, men överstatligheten ska bort och Frankrike betala mindre till unionens budget. I praktiken handlar det om att montera ner Europaprojektet inifrån
”Ge mig hela makten så gör jag slut på oredan”, lär bli Le Pens löfte om tre år. Vinner hon vore det illa för Frankrike – och livsfarligt för Europa.
Nationella fronten, som partiet ursprungligen hette, startades av Marine Le Pens far på 1970-talet, var stöpt i antisemitism och rasism och räknade bland medlemmarna en före detta SS-officer. Hon har kastat ut pappan, döpt om partiet och skrivit om programmet – men omfamnar fortfarande en högernationalistisk ideologi och har i närtid haft nära band till Putins Ryssland. Rasismen frodas bland partiets kandidater.
Nationell samling säger sig inte längre vilja lämna EU, men överstatligheten ska bort och Frankrike betala mindre till unionens budget. I praktiken handlar det om att montera ner Europaprojektet inifrån.
Storbritanniens dåvarande premiärminister David Cameron lovade 2013 en folkomröstning om det brittiska medlemskapet efter att EU-motståndarna i Ukip gått framåt i opinionen och euroskeptikerna i det egna Torypartiet flyttat fram positionerna. Målet var att vinna den: britterna skulle stanna kvar i EU, brexitörerna besegras en gång för alla.
Vi vet alla hur den chansningen slutade: Europa splittrades och Storbritannien försvagades. Det i samma veva som Vladimir Putin annekterade Krim och marscherade in i Donbass.
Emmanuel Macrons missräkning kan få ännu större konsekvenser.
Läs mer:
Susanne Nyström: Jimmie Åkesson och Magdalena Andersson kraschar rakt in i skoldebatten
Andrev Walden: Det finns ingenting bättre än ett gräl som kommer av sig
