Motstånd lönar sig. Det är den viktigaste slutsatsen av tisdagens presskonferens, där utredningen om angiverilagen – eller informationsplikt som regeringen vill kalla den – presenterades.
När förslaget lanserades för drygt två år sedan i Tidöavtalet var budskapet nämligen tydligt: I framtiden skulle huvudregeln vara att anställda i kommuner och på myndigheter är skyldiga att kontrollera att personer som de kommer i kontakt med har laglig rätt att vistas i Sverige – eventuellt med undantag vid ömmande omständigheter.
Sedan dess har protesterna varit massiva. Stora yrkesgrupper, som lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare, har demonstrerat och protesterat med budskapet att de inte är några gränspoliser. Att ange elever och människor som söker hjälp står i rak motsats till lagar och yrkesetik, enligt professionerna, och att svika den patient eller det barn som man har till uppgift att stödja är för många otänkbart.
Protesterna har haft effekt. Såväl skolan och socialtjänsten som biblioteken och hälso- och sjukvården undantas i den utredning som Anita Linder presenterade på tisdagen – det vill säga all kommunal verksamhet. Och migrationsminister Johan Forssell (M) menar att hela regeringsunderlaget är överens om detta.
Beslutet är en seger för Liberalerna och ett bakslag för Sverigedemokraterna, som är öppna med att de hade önskat ett annat resultat. Men framför allt är det en framgång för Sverige lärare, sjukvårdspersonal och socialsekreterare.
Företrädare för anställda inom skolan och sjukvården har tagit hem första ronden.
I praktiken har den så kallade ”informationsplikten” omvandlats från något som var tänkt att gälla enskilda medarbetare till att handla om att riva sekretessen mellan myndigheter. Alltså ett utökat informationsutbyte mellan exempelvis Skatteverket och Polisen, vilket länge har efterfrågats, exempelvis för att komma åt organiserad brottslighet.
Med det sagt är det inte läge för landets lärare och sjuksköterskor att andas ut. Enligt Anita Linder är det oklart hur många fler papperslösa som kommer att utvisas om förslagen blir verklighet. Och frågan är hur SD reagerar på om det ökade informationsutbytet inte ger avsedd effekt.
Då ligger det nära till hands att utöka informationsplikten till att gälla fler, för när dörren väl är på glänt kan den enkelt öppnas lite till.
Företrädare för anställda inom skolan och sjukvården har alltså tagit hem första ronden – men de bör inte räkna med att det var sista striden.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Om 50 år kommer folk att minnas en sak från klimattoppmötet
DN:s ledarredaktion: Inte ens när barn skjuter varandra slutar politikerna med sin livsfarliga pingpong-match
