Europa behöver fortsätta rusta upp – och så ser det ut att bli. I helgen rapporterades det att Natoländerna är överens om att satsa 5 procent av bnp på försvaret – med ett undantag för Spanien (TT 22/6).
Tanken är att det ska komma ett besked om detta under det pågående toppmötet i Haag. Mötet är med andra ord en chans till en historisk upprustning. Mer specifikt handlar det om att avsätta minst 3,5 procent av bnp till militären och 1,5 procent till försvarsrelaterade utgifter som infrastruktur.
Sverige gick före genom att förra veckan meddela att man ska nå dessa mål genom att lägga 300 miljarder på militärt och civilt försvar. Beskedet – inte minst att förstärka luftvärnet – var helt nödvändigt.
Men ett Europa med, lågt räknat, runt 450 miljoner invånare ska givetvis kunna försvara sig mot ett Ryssland med runt 145 miljoner invånare.
Men fler länder kommer att behöva öka sina försvarsbudgetar rejält de kommande åren. Stora Natoländer som Storbritannien, Tyskland och Frankrike satsade endast strax över 2 procent av bnp 2024 – Italien och Spanien betydligt mindre än så.
Det är inte hållbart. Som forskningsinstituten Kiel Institute for the World Economy och Bruegel visade i en rapport tidigare i år krävs det satsningar motsvarande just 3,5 till 4 procent av bnp för att Europa ska kunna försvara sig mot Ryssland utan hjälp utifrån.
Detta är mycket pengar, men det är inte oöverkomligt. Det är exempelvis mindre än vad som avsattes för att motverka coronakrisen. Flera europeiska länder har dessutom lagt runt 3-4 procent av bnp på försvaret tidigare: under kalla kriget. Vi har gjort det förr och kan göra det igen.
Att satsa mer på försvaret är både ett sätt för Europa att göra sig mindre beroende av USA och paradoxalt nog att samtidigt öka chansen att landet förblir en trovärdig medlem i alliansen. Om Berlin, Paris med flera tar ett större ansvar för sin säkerhet blir kostnaden för Washington lägre.
Flera amerikanska presidenter har önskat att vår kontinent ska lägga mer på försvaret. De har haft rätt, vi har kapacitet att ta ett ökat ansvar för vår egen säkerhet. Visserligen är befolkningsmängd inte allt. Men ett Europa med, lågt räknat, runt 450 miljoner invånare ska givetvis kunna försvara sig mot ett Ryssland med runt 145 miljoner invånare. Förhoppningsvis med USA:s hjälp – men även utan.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: I gängkriget används svenska barn som engångsartiklar
DN:s ledarredaktion: Vi svävar på amerikanska moln – och landningen kan bli smärtsam
