Det var en rak fråga till Donald Trump från en av moderatorerna på den stora presidentvalsdebatten. ”Vill du att Ukraina ska vinna kriget?” Trump vägrade att svara. I stället sade han att han vill att kriget skulle ta slut (och att han ska fixa det på 24 timmar). Det bör tolkas som att han står på Putins sida.
Om drygt 50 dagar är det val i USA och att döma av opinionsmätningarna kan Trump mycket väl vara på väg tillbaka till Vita huset. Inte bara i Ukraina utan i hela Europa borde det ge kalla kårar. Eller ja, kanske inte hela Europa. Trump passade under debatten också på att hylla Ungerns autokratiske premiärminister Viktor Orbán. Samme Orbán som i flera år försökt blockera EU:s Ukrainastöd – och som genast när han blev EU:s ordförande i somras reste till Moskva för att träffa Putin.
I Tyskland och Frankrike sitter svaga regeringar med Putinvänliga oppositionspartier till både höger och vänster.
Tyvärr är inte stödet till Ukraina så värst stabilt på vår sida Atlanten heller just nu. I Tyskland och Frankrike sitter svaga regeringar med Putinvänliga oppositionspartier till både höger och vänster. Den franska linjen under Macron tycks ändå ligga fast, men i Tyskland gick förbundskansler Olaf Scholz i veckan ut och krävde snara fredsförhandlingar för att få ett slut på kriget. Enligt italienska Repubblica utesluter han inte att en sådan fred skulle innebära fortsatt rysk kontroll över ockuperat ukrainskt territorium.
Det var bara dagar efter Rysslands invasion 2022 som Scholz gick ut och talade om en ”zeitenwende”, en historisk vändpunkt för tysk utrikes- och säkerhetspolitik. Tyska socialdemokrater har traditionellt varit emot ett starkt försvar i nivå med Tysklands storlek och betydelse, men hotet från Ryssland ändrade allt. Han pekade ut en ny riktning, som skulle innebära ett tydligare motstånd mot det aggressiva och alltmer diktatoriska Ryssland, frigöra Tyskland från sitt beroende av rysk gas, rusta upp försvaret och säkra ett robust stöd till Ukraina.
Sedan dess har tyskarna också bidragit en hel del, även om USA och europeiska allierade fått släpa dem efter sig för att leverera den sortens vapen och materiel som krävs till det ukrainska försvaret. Inte heller har Scholz velat säga att han vill att Ukraina ska vinna kriget. Tanken att de vapen som väst bistår med inte får användas mot mål inne i Ryssland och därmed göra det möjligt för Ukraina att effektivt försvara sig har dessutom drivits hårt från Berlin.
Scholz tror nu att han kan vinna tillbaka stöd genom att porträttera sig som ”fredskansler”, efter historiska förebilder.
Nu, efter flera regionala valsegrar för ryssvänliga partier långt ut på både höger- och vänsterkanten och katastrofala valresultat för regeringspartierna, verkar tidsandan för den tyske förbundskanslern ha vänt igen. Han tror nu att han kan vinna tillbaka stöd genom att porträttera sig som ”fredskansler”, efter historiska förebilder.
Även om de båda valvinnarna, högerextrema AFD och vänsterpopulistiska Sahra Wagenknecht-alliansen, är emot stöd till Ukraina och för ett närmande till Ryssland är det dock inte alls säkert att det var skälet till att folk röstar på dem. En majoritet av tyskarna vill att Ukraina vinner och ännu fler ser Putin som ett direkt hot också mot Tyskland.
De har rätt. En fred på ryska villkor, som vi riskerar med Donald Trump som amerikansk president och som nu också luftas från Berlin, vore en katastrof för hela Europa. Som Kamala Harris sade i gårdagens debatt så är inte Kiev Putins slutmål. Om världen accepterar hans aggressioner kommer han att blicka vidare, mot Baltikum, mot Polen, mot hela det Öst- och Centraleuropa som han i sin imperialistiska strävan ser som sin och Rysslands intressesfär. Då offras många miljoner människors trygghet, frihet och demokrati för det som vissa maktmän kallar fred.
Läs mer:
Susanne Nyström: Nu menar Trump att Demokraterna till och med accepterar barnamord
Ledare: Han är svag för nazislogans – och vann valet
