Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Ryningska palatset i Gamla stan byggdes på 1600-talet med stenar från Stockholms medeltida stadsmur. 100 år senare fanns där bland annat en bordell och en vinkällare som frekventerades av Carl Michael Bellman. I en del av huset sitter i dag Arbetsdomstolen.
Även själva domstolen har en intressant historia. Den grundades 1929 som en del i den korporativa anda som ett decennium senare gav Sverige Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen. Det är alltså ingen vanlig domstol, med oberoende jurister och nämndemän, utan en majoritet av ledamöterna utses via arbetsmarknadens parter och andra intresseorganisationer.
Det här kan man vara kritisk mot. Vissa menar att domstolen genom sin konstruktion inte lever upp till Europakonventionens krav att en domstol ska vara oavhängig och opartisk. Att vilja avskaffa Arbetsdomstolen i dess nuvarande form och i stället inrätta en särskild domstol för ändamålet, inom ramen för det vanliga domstolssystemet, är ingen orimlig hållning.
Oavsett hur man ser på Arbetsdomstolens nuvarande konstruktion är den en del av det svenska rättssystemet
Det är dock något helt annat än det som händer just nu. Arbetsdomstolen har nämligen fått nedskurna anslag – samtidigt som Statens fastighetsverk höjt hyran på de historiska lokalerna – och har så ont om pengar att man skjuter upp alla ärenden som inte lagen uttryckligen ser som brådskande till i februari. Det som får vänta handlar exempelvis om sexuella trakasserier, fall där företag stäms för att ha utnyttjat migrantarbetare eller arbetsgivare som vägrat betala ut lön.
Oavsett hur man ser på Arbetsdomstolens nuvarande konstruktion är den en del av det svenska rättssystemet. Att en regering som säger sig fokusera på brott och straff väljer att hantera en domstol på det här sättet är anmärkningsvärt.
I höstbudgetens skrivelse om budgetminskningen kan man läsa att det handlar om ”allmänna prioriteringar”, men det är oklart vad regeringen tänker sig att en domstol ska spara in på som inte ger sämre rättssäkerhet. De huvudsakliga kostnaderna, utöver ett byte till ett nytt it-system – som man inte heller fått tillräckliga extra medel för – ligger i hyra och personal. Ingetdera går enkelt och snabbt att spara på.
Det enda domstolens ordförande Lars Dirke säger att man hittade där det gick att kapa kostnader var jurister som med tidsbegränsade anställningar bistår vid olika domstolsförfaranden. Det är därför de flesta fall nu skjuts upp.
Det är inte värdigt en rättsstat.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Det korrupta styret i Somalia kan tacka regeringen för fint samarbete
DN:s ledarredaktion: Tycka vad man vill om MP – vad de gröna gör är unikt just nu
