I regeringsförklaringen för en dryg vecka sedan förklarade statsminister Ulf Kristersson att regeringen nu efter flera år av kriser skulle börja blicka framåt. Man skulle ”fokusera på framtidsinvesteringar” inom såväl skola och högre utbildning och grundläggande infrastruktur. Att den senare fungerar, förklarade Kristersson, är avgörande för såväl näringslivet som för enskilda människors liv och inte minst för försvaret.
Det är svårt att säga emot. Den enorma underhållsskulden och de bristande investeringarna i allt från vatten och avlopp till väg och järnväg leder i dag både till att avloppsvatten släpps ut orenat till våra stränder och att Sverige förlorar pengar och missar fantastiska tillväxtmöjligheter.
Med Kristerssons kloka ord i huvudet är det lätt att tro att någon råkat skriva fel i höstbudgeten.
Bara sju av tio långdistanståg kommer numera i tid, och med dagens takt kommer det ta 350 år att byta ut alla järnvägens uttjänta kontaktledningar och stolpar.
Med Kristerssons kloka ord i huvudet är det lätt att tro att någon råkat skriva fel i höstbudgeten. I finansminister Elisabeth Svantessons (M) lunta finns nämligen bara ett tillskott på 1,5 miljard kronor till infrastrukturen. Det kan jämföras med återvandringsbidragen, som regeringens egen utredare uttryckligen avrådde ifrån eftersom det blir dyrt, ineffektivt och hindrar integrationen. Sådana invändningar viftades undan och regeringen ska de närmaste tre åren lägga 2,4 miljarder på bidrag för att få människor att lämna Sverige. Så satsar man alltså på framtiden.
Riksdagen har slagit fast att statens budget måste gå med ett visst överskott, men i år är underskottet enligt Ekot på hela 90 miljarder. Många har argumenterat för att vi bör släppa de hårda budgetramarna för att möjliggöra för just långsiktiga investeringar, men det är inte det regeringen tänker lägga de lånade pengarna på. Även om man räknar in tillskotten till både skola och försvar så uppgår det som läggs på investeringar under nästa år till mindre än 14 miljarder, sammanlagt.
Det har utlovats stora satsningar på både infrastruktur och högre utbildning senare i höst. Det är dock pengar som inte bara ska investera i framtiden, de kommer också att investeras i framtiden, fram till 2037. Här och nu lägger man en budget som främst sänker skatten för höginkomsttagare och för koldioxidutsläpp.
Skattesänkningar är viktiga, inte minst när så många fått minskade realinkomster, men att rikta dem primärt mot dem som redan tjänar mest är en säregen prioritering. Att helt strunta i vår redan i dag sammanfallande infrastruktur är direkt ansvarslöst.
Läs mer:
Susanne Nyström: Regeringen glider vidare på Miljöpartiets klimatsuccé
Lisa Magnusson: Det stora problemet är inte Richard Jomshof, utan hans möjliggörare
