Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
USA ska ta kontroll över Hormuzsundet, förklarade Donald Trumps finansminister Scott Bessent i helgen. Presidenten själv hotade Iran förra veckan med att lägga landets energiinfrastruktur i ruiner om inte passagen öppnas inom fem dagar. Den tidsfristen sköt han sedan upp, och samtidigt rapporterades att han sagt till sina rådgivare att det här med Hormuz inte är så viktigt. På tisdagen skrev han i sociala medier att allierade i Asien och Europa får fixa sundet själva.
Några marktrupper är för övrigt inte aktuella, upprepar Vita huset. Men Pentagon förbereder planer för att ta ön Kharg och att ta med sig Irans anrikade uranium – tiotusentals amerikanska soldater skickas till Mellanöstern för att kunna ta sig an uppdraget.
Och så var det förhandlingarna, som enligt Donald Trump gör stora framsteg. Men som Teheran förnekar. Det ska som mest handla om meddelanden som skickas via tredje part.
Så vad är då presidentens mål? Att förhindra Iran från att skaffa kärnvapen, försvaga landet militärt – eller få till ett regimskifte? I helgen lade Trump till ytterligare ett alternativ: att ta kontroll över oljan.
Just kontroll över situationen saknar Trump alldeles uppenbart. Marknadernas förtroende har han också förlorat: visst studsar börserna fortfarande uppåt vid nyheter som tyder på att kriget snart kan ta slut, men om någon litade på att det här skulle vara över inom en vecka skulle varken räntor eller oljepris ligga så här högt.
Nästan lika dåligt tajmat som utspelet om ekonomisk immunitet var Svantesson besked i februari om att ”pengarna är slut”.
Donald Trump är inte den ende som saknar kontroll. Den svenska regeringens svar på de ekonomiska svallvågor som rivits upp vid Hormuz och nu rullar ut över världen inger inte heller något förtroende.
Svensk ekonomi är ”Trumpsäkrad”, meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i början av året. Det har hon talat tyst om sedan presidenten började bomba Iran och oljepriset sköt i höjden. På tisdagen meddelade hon i stället att regeringen förbereder sig för det värsta och inte vill utesluta att vi kan behöva införa ransonering av bensin om kriget blir långvarigt.
Nästan lika dåligt tajmat som utspelet om ekonomisk immunitet var Svantessons besked i februari om att ”pengarna är slut”, på grund av satsningarna på försvaret och Tidöpartiernas skattesänkningar. Vi står alltså i stället skyddslösa inför Trumps nycker?
Som tur var stämmer det inte heller. Sverige har resurser för att parera de ekonomiska stormvindarna. Men det betyder inte att de är oändliga och att de bör kastas omkring utan precision.
Vi har en allvarlig utbudsstörning. Sämre tillgång till olja och gas, vilket har fått priserna att skjuta i höjden. Det internationella energiorganet IEA uppmanar Europas länder att införa åtgärder för att minska användningen, just för att vi ska slippa ransonering längre fram.
Priset ska hållas nere på de saker som vi har mindre av så att folk ska kunna fortsätta använda lika mycket. Full fart fram till ransoneringen!
Vad gör då Sveriges regering? Jo, satsar sina dyrbara kronor på sänkt skatt på drivmedel och ett saftigt elstöd.
Priset ska hållas nere på de saker som vi har mindre av så att folk ska kunna fortsätta använda lika mycket. Full fart fram till ransoneringen!
Självklart ska man stötta hushållen och rikta in sig på dem som drabbas hårdast – men varför utforma stödet så att det trubbar av prismekanismen, som är det bästa verktyget för att ta ned förbrukningen på ett rationellt sätt?
Någon amerikansk seger i Iran i bemärkelsen att regimen faller eller att uranet lyfts ut ser ut att ligga långt borta. Men det hindrar inte nödvändigtvis presidenten från att plötsligt utropa seger och avbryta kriget.
För svensk ekonomis skull får man nog hoppas att det blir så – för den är sannerligen inte Trumpsäkrad och regeringen verkar inte veta vad den ska göra för att skydda oss.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Nooshi Dadgostar verkar väldigt desperat
Isobel Hadley-Kamptz: Ska Trump bli hela världens ofrivillige klimathjälte?
