Under de senaste åren har medlemmar i aktivistgruppen Återställ våtmarker bland annat blockerat vägar, sprungit upp på Melodifestivalscenen och stört Vasaloppet. Det är beteenden som är svåra att sympatisera med.
Publiken tittar på större evenemang för att se atleter och artister göra upp om segern – inte aktivister som förstör.
Vanligt folk vill komma till jobbet så fort som möjligt – inte tillbringa tid i milslånga bilköer.
Och ambulanser på väg till sjukhus ska fram omedelbart – inte fastna i trafikkaos, vilket hände när företrädare för organisationen satte sig på motorvägen nära Karolinska universitetssjukhuset sommaren 2022.
Därför är det nog få som blir ledsna när Återställ våtmarker nu meddelar att de slutar med blockader (även om de gott kunde låta bli sin nya inriktning på torv också) (GP 23/4). Det gäller särskilt alla som vill öka det folkliga stödet för klimatåtgärder – och trycket på politikerna att sjösätta dem.
Dit når man inte genom att irritera allmänheten. Då vidgas snarare avståndet mellan dem som vill ha en mer ambitiös klimatpolitik och dem som är skeptiska. Detta i en tid när klyftorna behöver minska, för det börjar bli bråttom.
Sluta lämna fältet fritt till Återställ våtmarker och deras vänner.
Bara under förra året påverkades hundratusentals européer av extremväder, som stormen Hans. Förutom att över 100 personer omkom i översvämningar och stormar kostade de tiotals miljarder euro, enligt en rapport som EU:s klimattjänst Copernicus och Meteorologiska världsorganisationen (WMO) publicerade i början av veckan.
Den som känner att kostnaden för klimatåtgärder är hög måste alltså även räkna in kostnaden för att inte agera – och att den kommer att vara ännu högre.
Med det i åtanke är det inte konstigt att 75 procent anser att det är mycket eller ganska viktigt att Ulf Kristerssons regering för en politik som gör att Sverige når klimatmålen. Men för att det ska bli verklighet krävs två saker.
Den första är att kompensera grupper som annars riskerar att drabbas oproportionerligt hårt. Det kan exempelvis handla om att införa ett transportstöd till boende på landsbygden och att intäkterna från klimatrelaterade skatter betalas tillbaka till samtliga hushåll i form av en klimatbonus.
Den andra är att seriösa politiker slutar hävda att klimatåtgärder syftar till att försvåra människors liv. Alla vet att motivet med den gröna omställningen inte är att jävlas med folk, utan att klara 1,5-gradersmålet så att vi inte får en svårare morgondag än nödvändigt.
Därför duger det inte att låtsas att klimatomställningen kan gå någon obemärkt förbi. Den kommer att märkas i människors plånböcker och vardag, vare sig vi vill eller inte.
Ulf Kristersson måste alltså börja leda klimatarbetet och bilda seriös opinion – och sluta lämna fältet fritt till Återställ våtmarker och deras vänner.
