Sedan 1930-talet har de första hundra dagarna setts som ett mått på en amerikansk presidents handlingskraft. 1933 lyckades Franklin D Roosevelt under sina första dryga tre månader få igenom rekordmånga lagar för att lyfta USA ur depressionen. Det har alla presidenter mätts mot sedan dess.
Och Donald Trump har onekligen gjort sitt bästa för att i rasande fart göra om USA som land. Skillnaden ligger i vad han vill, och i viss utsträckning redan lyckats, åstadkomma.
I ”How democracies die” skrev två professorer i statskunskap vid Harvard, Steven Levitsky och Daniel Ziblatt, att demokratin i dag sällan hotas av beväpnade män som tar över parlamentet. I stället är det valda ledare som monterar ner demokratiska rättigheter, raserar civilsamhällets institutioner och koncentrerar alltmer makt till sig själva.
Både Trump och vicepresident JD Vance har sagt att domstolar inte har någon rätt att kontrollera vad presidenten gör
Exakt det ser vi nu hända i USA.
Att Trump första dagen som president benådade alla de inblandade i attacken mot Kapitolium den 6 januari 2021, inklusive ledare för terrorgrupper och personer som dömts för grov misshandel av poliser, satte tonen.
Sedan dess har attackerna mot rättsstaten kommit slag i slag. Både Trump och vicepresident JD Vance har sagt att domstolar inte har någon rätt att kontrollera vad presidenten gör, och administrationen har vägrat att följa beslut från såväl Högsta domstolen som domare i lägre instanser.
Justitiedepartementet har gjort klart att man inte anser att migrationspolisen, ICE, behöver följa vanliga lagar om krav på tillstånd när de tränger sig in i någons hem på jakt efter misstänkt illegala invandrare. Som framgår av utvisningarna till El Salvador anser administrationen inte heller att den grundläggande demokratiska rätten att få sin sak prövad i domstol är särskilt viktig. Den rätten försöker Trump också komma åt från ett annat håll, genom attacker på juristbyråer som representerat sådant han ogillar.
Forskningspengar dras tillbaka från studier om allt från klimatet till mödradödlighet, och offentliga museer beordras ta bort utställningsobjekt som skildrar den amerikanska historien utifrån en ”felaktig ideologi”.
Det är både ett angrepp mot rättsstaten och del i en bredare anstormning mot hela civilsamhället. Det senare illustreras bäst av administrationens krig mot USA:s universitet. Under hot om indragna forskningsanslag försöker Trump ta makten över vad som lärs ut i den högre utbildningen och vilka forskare och studenter som antas. Forskningspengar dras tillbaka från studier om allt från klimatet till mödradödlighet, och offentliga museer beordras ta bort utställningsobjekt som skildrar den amerikanska historien utifrån en ”felaktig ideologi”.
Fria medier har attackerats genom ekonomiska hot, politiskt motiverade rättsprocesser och personliga angrepp. Presidenten försöker också komma åt Demokraternas finansiering genom riktade granskningar av påstådda utländska bidrag.
Inte för att de verkar utgöra något direkt hot mot Trumps maktiver. Med vissa undantag har partiet stått handfallet inför det skenande antidemokratiska tåget. Det är i andra delar av samhället man hittar motståndet. Mer än 500 universitet har nu skrivit under en gemensam protest mot administrationens försök att ta makten över den högre utbildningen. Miljontals enskilda människor över hela landet har också återkommande tagit till gatorna för att protestera.
I sin bok skrev Levitsky och Ziblatt om hur demokratier numera monteras ner så gradvis att de få som ändå protesterar viftas undan som överdrivna. Kanske är det därför en fördel att Trump satsat så hårt på sina första hundra dagar. Alla kan se vad det är som händer.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Klart att Trump stoppar kamp mot desinformation – lögner är hans livsluft
DN:s ledarredaktion: Trumps plan nu – att ge Putin allt han vill ha
