Bör barnbidraget höjas? Frågan ställdes till partiledarna i Agendas senaste partiledardebatt (4/5).

Ja, tycker S, V, MP, L och KD.

Nej, menar C och SD.

Moderaterna avstod från att svara. Men statsminister Ulf Kristersson (M) sade sig vara beredd att göra mer om konjunkturen fortsätter nedåt, exempelvis genom att höja barnbidraget.

Men lika viktigt som att debattera nivåer, är att börja diskutera hur bidraget ska vara konstruerat.

I dag betalar Försäkringskassan varje månad ut 1 250 kronor per barn – ett belopp som är lika för alla, oavsett föräldrarnas inkomst. Det kostar i statsbudgeten cirka 30 miljarder om året.


Pengarna bör i stället fördelas till hushåll där de gör större nytta.

Sedan tillkommer flerbarnstillägget, som ökar i takt med antalet barn. En tvåbarnsfamilj får 150 kronor extra, en trebarnsfamilj 730, en fyrbarnsfamilj 1 740 och därefter fortsätter det uppåt. Det kostar ytterligare nästan 4 miljarder per år – och det är inte väl använda pengar.

Slöseriet blir tydligt i Riksrevisionens granskning från 2020. Där rekommenderar man att regeringen ska slopa flerbarnstillägget för barn nummer två, men ha kvar det från barn nummer tre. Alltså så som det var fram till 2005.

Förslaget bottnar i att den ekonomiska standarden generellt är lägre ju fler barn en familj har. Och enligt Försäkringskassan har flerbarnstillägget en väldigt liten inverkan på tvåbarnsfamiljernas ekonomi, eftersom de ofta har det hyggligt ställt utan.

Trots det går över en fjärdedel av det totala flerbarnstillägget till just tvåbarnsfamiljer. De pengarna bör i stället fördelas till hushåll där de gör större nytta.

Det handlar dels om att höja bidraget till föräldrar med minst tre barn, som oftare har svårt att få budgeten att gå ihop. Dels om att införa ett extra tillskott till ensamstående, som är överrepresenterade bland ekonomiskt utsatta, vilket finns i exempelvis Danmark och Finland.

Kombinationen av att minska stödet till hushåll med två vuxna och två barn – och öronmärka pengarna till ensamstående och föräldrar med många munnar att mätta – är ett träffsäkert sätt för regeringen att stärka ekonomin för de hårdast pressade barnfamiljerna. Allt utan att det kostar statsfinanserna ett endaste öre.

Läs mer:

Ledare: När Gaza är jämnat med marken – har Netanyahu vunnit då?

Ledare: Våga vara ärliga – utan högre bensinpris klarar vi inte klimatmålen

Share.
Exit mobile version