I en intervju med DN påpekar Göteborgs skolkommunalråd Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) en sak som ofta glöms bort (13/4). Lösningen på skolans problem är inte nödvändigtvis mer pengar.

Det är minst lika viktigt att använda varje krona rätt. Och så är det inte i dag.

Det beror dels på att skolan är illa organiserad. Tryggvadottir Rolka beskriver det som att det läcker pengar till tomma stolar, vilket betyder att kommunen har för många skolor sett till antalet elever. Lärarna jobbar därför i halvtomma klassrum.

Det låter kanske skönt. Men eftersom lokaler och lärare är lika dyrt för en klass på 17 elever som för en på 24 gör det att en stor del av skolpengen – som betalas ut för varje barn (inte för varje klass) – går till fasta kostnader. Då blir det nästan inga pengar kvar till annat som förbättrar kvaliteten, som specialpedagoger för dem som behöver extra stöd.

”Vi måste fylla de tomma stolarna i klassrummen, det går inte ekonomiskt annars”, förklarar kommunalrådet.


Dåliga prestationer och oacceptabla beteenden, som aldrig skulle passera obemärkt i skolor med medelklassbarn, har tillåtits bli en del av vissa barns vardag

Det vill säga: Skolor behöver stängas omedelbart, i takt med att barnkullarna krymper. Och det gäller inte bara i Göteborg, utan i så gott som hela landet.

Det andra slöseriet handlar om det som sker i klassrummen och på skolgården.

I utsatta områden har elever ofta mötts av för låga förväntningar. Dåliga prestationer och oacceptabla beteenden, som aldrig skulle passera obemärkt i skolor med medelklassbarn, har tillåtits bli en del av vissa barns vardag.

En nödvändig förändring för att vända utvecklingen – och få mer kunskap för pengarna – är därför att börja ha höga förväntningar på alla elever och aldrig ”anpassa” utbildningens innehåll.

”Det har ju varit lite av att här i förortsskolan håller vi på med graffiti”, menar Tryggvadottir Rolka.

Inställningen är raka motsatsen till att uppfylla skolans kompensatoriska uppdrag. Snarare än att utjämna skillnaderna som beror på elevernas bakgrund förstärks de om inte alla elever, oavsett var de bor, möts av periodiska systemet och regentlängder när de kommer in i klassrummen.

Om det saknas är det inte nödvändigtvis bara brist på pengar som ligger bakom kunskapsgapet mellan landets skolor.

Läs mer:

Ledare: Trumps paus räcker inte – det här är fortfarande ett mycket farligt läge

Ledare: Nu måste Ebba Busch vara ödmjuk

Share.
Exit mobile version