I en demokrati och rättsstat finns det en central princip: vi ska alla vara lika inför lagen. I realiteten fungerar det inte alltid riktigt så, men som idé utgör det fortfarande den kanske yttersta skiljelinjen mellan demokratier och alla andra system.
Två relativt unga demokratier i helt olika delar av världen har nyligen visat att de klarar det provet: Sydkorea och Brasilien.
I veckan tillkännagavs att elva sydkoreanska militärer tilldelas hedersutmärkelser för att ha vägrat följa order i samband med president Yoon Suk Yeols försök till statskupp i december förra året. Det handlar om personer som såg till att soldater som skickades ut mot demonstranter gjorde det utan skarp ammunition, som försenade en trupp på väg mot parlamentet och som hindrade militära konfrontationer med fredliga folkmassor.
Budskapet är glasklart: militärens lojalitet ska ligga med grundlagen, inte med den person som råkar vara president. De här människorna kan utmärkt väl ha utgjort skillnaden mellan en lyckad statskupp och, som det nu blev i Sydkorea, en misslyckad där den högst ansvarige sitter i fängelse i väntan på rättegång.
Militärens lojalitet ska ligga med grundlagen, inte med den person som råkar vara president
I Brasilien dömde högsta domstolen i början av september förre presidenten Jair Bolsonaro till 27 års fängelse för att ha planerat en statskupp. Han förbjuds dessutom att ställa upp i val ända till 2060.
Både Bolsonaro och Yoon är del av den högerauktoritära politiska trend som svept över stora delar av världen och under deras tid vid makten gick demokratin tillbaka. När oppositionen trots det lyckades vinna val – i Sydkorea ett parlamentsval och i Brasilien när Bolsonaro förlorade presidentvalet mot Lula da Silva – ville de störta demokratin med våld. I båda fallen kan man dock konstatera att demokratin, och rättsstaten, vann.
Så blev det inte i ett annat land där en skrävlande högerledare vägrade acceptera en valförlust och eggade fram en våldsam attack mot centrala demokratiska institutioner.
I USA har Donald Trump inte bara helt sluppit undan ansvar för sin vägran att erkänna valförlusten 2020 och den våldsamma attacken mot kongressen den 6 januari 2021. Sedan han kom tillbaka till Vita huset smular han dessutom sönder den amerikanska demokratin inför våra ögon. Det är svårt att inte se sambandet.
Medan man i Sydkorea och Brasilien höll fast vid att ingen står över lagen så visade den amerikanska hanteringen av Trumps försök till statskupp exakt motsatsen
För medan man i Sydkorea och Brasilien höll fast vid att ingen står över lagen så visade den amerikanska hanteringen av Trumps försök till statskupp raka motsatsen. Om man är tillräckligt upphöjd och har tillräckligt hängivna och våldsamma supportrar så behöver man inte följa lagen. En person som Donald Trump kan bara tolka det på ett sätt.
Både Sydkorea och Brasilien har en modern historia av att sakna demokratiska rättigheter. I Brasilien avsattes militärdiktaturen så sent som 1985, Sydkorea styrdes ända fram till 1988 av en militärjunta. Flera av domarna i Brasiliens högsta domstol hänvisade öppet till historien när de förklarade vikten av att döma Bolsonaro för de brott han begått.
Jämför det med den amerikanska lättsinnigheten. Den tidigare republikanske talmannen i senaten, Mitch McConnell, har sagt att han ser Trump som ansvarig för den våldsamma attacken mot kongressen och att det självklart borde leda till riksrätt. Ändå röstade han nej till riksrätt i senaten. Den tidigare demokratiska talmannen i representanthuset, Nancy Pelosi, var emot att driva en riksrättsprocess mot Trump, han var ”inte värd det”.
Det är som om de inte förstått att också den amerikanska demokratin behöver försvaras. Och frågan är om vi själva gör det, i Sverige och Europa? Eller tror även vi att våra gamla demokratier klarar sig själva?
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Äntligen är Trump på vår sida – eller?
DN:s ledarredaktion: Moderaterna borde vara livrädda – runt om i världen blir deras mardröm sann
