Förra veckan publicerades tre nyheter som tillsammans ringar in några av de största problemen i svensk skola: skojarna, stöket och skandalbetygen.
Det började på tisdagen, när SVT Småland rapporterade att många av eleverna som gått sina två första gymnasieår i den nu stängda Thoren Business School i Växjö inte kommer att få ut en gymnasieexamen i vår. Orsaken är att de ligger långt efter de andra eleverna på den kommunala gymnasieskolan som de bytt till, eftersom de under sin tid på Thorenskolan inte fått tillräckligt med undervisning.
Därför kommer de efter studenten att behöva läsa kurser på komvux eller gå ett fjärde år på gymnasiet för att få ut en vanlig examen. Det betyder att de som vill söka vidare till universitetsutbildningar kan få skjuta upp planerna ett helt år.
Situationen är inte unik för Växjöungdomarna. Enligt SVT:s granskning har en majoritet av koncernens gymnasieskolor brutit mot lagen när det gäller att ge eleverna den undervisning som de har rätt till, vilket egentligen är illa nog. Men det som gör att det sticker extra mycket i ögonen är att koncernen gjort en vinst på över 900 miljoner kronor på tio år och att förre ägaren har tagit emot över 80 miljoner i aktieutdelning (SVT 21/5).
Är det någon som tror att den sortens besparingar, som skett stegvis under ganska lång tid, inte leder till stökigare klassrum?
Samtidigt har alltså tonåringar runt om i landet snuvats på sin utbildning.
På torsdagen var det dags för nästa nyhet. Då visade SVT:s enkätundersökning att nästan sju av tio mellanstadieelever varje vecka har svårt att koncentrera sig på grund av stök i klassrummet, och runt var fjärde tycker att det är svårt varje dag.
Det handlar bland annat om skrik och bråk, vilket beror på flera saker. En är att många elever som behöver stöd av speciallärare eller assistenter nekas det. En annan att lärarna inte har tillräckligt med tid för att planera lektionerna på ett sätt som engagerar och intresserar (Aktuellt 18/10).
Lärarna får alltså varken möjlighet att förbereda sin undervisning eller hjälp med de ”svåraste” barnen. Är det någon som tror att den sortens besparingar, som skett stegvis under ganska lång tid, inte leder till stökigare klassrum?
Sverige kan inte fortsätta vara ett land där skolnyheterna kretsar kring skojarna, stöket och skandalbetygen.
Den tredje händelsen ägde rum på söndagen, när medierna som vanligt erbjöd läsarna att genomföra högskoleprovets orddel, efter att cirka 50 000 hoppfulla personer skrivit höstens test. Hur många av dem som tänker söka till Handelshögskolan i Stockholm är oklart. Men från och med nästa läsår antar elitskolans nybörjarprogram bara studenter som fått minst 1,25 av 2,0 på högskoleprovet – oavsett gymnasiebetyg – vilket runt 14 procent får.
Anledningen är att en granskning från Skolinspektionen visar att många gymnasieskolor sätter så kallade glädjebetyg, vilket gör att rektorn, Lars Strannegård, känner att han inte kan lita på att det är rätt studenter som kommer in. Därför har skolan bestämt sig för att använda högskoleprovet som ”en kontrollbesiktning av betygen”.
Beslutet bör framför allt fungera som larmsignal. Dels till landets gymnasieskolor om att de ska fokusera på kunskapsförmedling och inte på att bygga luftslott. Dels till landets politiker om att systemet behöver styras upp, så att det inte finns minsta risk att elever med glädjebetyg stjäl utbildningsplatser från bättre lämpade.
Sverige kan inte fortsätta vara ett land där skolnyheterna kretsar kring skojarna, stöket och skandalbetygen.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Lyssna på vad Trump säger – alla spärrar har släppt
DN:s ledarredaktion: Se hit allihop – Anders Borg delar ut ”pensionstips”
