Nu väntar den största upprustningen sedan kalla krigets dagar, berättade regeringen vid en pressträff på onsdagen. Försvarsanslagen ska på fem år upp till ungefär 3,5 procent av bnp. 300 miljarder kronor ska lånas över en tioårsperiod.
Skälet är det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget, och äntligen var statsminister Ulf Kristersson tydlig om varför: Ja, Rysslands anfallskrig i Ukraina, naturligtvis. Men också ”osäkerheten kring den transatlantiska länken”.
Det går helt enkelt inte längre att lita på USA.
Pengar löser inte allt. Industrins förmåga att producera granater är fortfarande för liten. Vi har för få officerare för att utbilda soldater. Att omsätta kronor och ören i militär förmåga är den stora utmaningen.
Men större anslag är nödvändigt. De gör det möjligt att lägga beställningar stora nog för att industrin ska våga skala upp – och för att försvarsmakten ska kunna rekrytera personal.
Regeringen hoppas på bred uppslutning. Det gäller både kring ambitionen att höja anslagen och att låna till dem – samt till att göra ett undantag från det balansmål i finanspolitiken för perioden 2027–2034 som man i höstas kom överens om med Socialdemokraterna.
Det nya ramverket har inte ens klubbats av riksdagen. Om det redan är överspelat är det enda rimliga att förhandla om det.
De första två punkterna har S redan ställt sig bakom, men när det gäller undantaget från budgetreglerna borde Magdalena Andersson säga nej.
Det nya ramverket har inte ens klubbats av riksdagen. Om det redan är överspelat är det enda rimliga att förhandla om det. Gillar partierna inte ordet ”underskottsmål” kan de säkert hitta på ett annat.
Det viktiga är att budgetreglerna täcker alla utgifter – för om principen är att regeringen får låna som den vill vid sidan av har vi faktiskt inga budgetregler att tala om.
Och just dit är vi på väg.
Regeringen vill alltså ha ett undantag för försvaret. Men den pratar också om att låna ett par hundra miljarder till kärnkraften vid sidan av. Socialdemokraterna tänker i sin tur högt om om att ta satsningar på järnvägen på kredit utanför ramverket.
Gör saker ordentligt i stället. Kom överens om att låna till en kraftig upprustning av försvaret, samt till investeringar i energiproduktion och infrastruktur – och budgetregler som inkorporerar detta.
Det har precis Tysklands stora borgerliga och socialdemokratiska partier gjort.
Varför ska våra vara sämre?
Läs mer:
Susanne Nyström: Det ryska försvaret skövlar allt i sin väg – det svenska får nej när det vill bygga staket
DN:s ledarredaktion: Hos Tucker Carlson får vi en glimt av Trumps vision för Ukraina – och Europa
