Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Plötsligt verkade det som om republikanerna kunde tänka själva och inte bara följa order från Donald Trump. På något annat sätt kan man inte tolka kongressens stora försvarsbeslut i onsdags, bara veckor efter att presidenten lagt fram sin nationella säkerhetsstrategi.

Där den senare såg Putins Ryssland som en viktig samarbetspartner och målade upp de europeiska demokratierna som det stora hotet slog kongressen fast ett garanterat ekonomiskt stöd till Ukraina på 400 miljoner dollar per år. Ännu viktigare är förmodligen att kongressen kräver att bli omedelbart informerad om administrationen skulle stoppa det militära underrättelsestödet till Ukraina.

Tillsammans med EU-beslutet på torsdagens toppmöte om lån på 90 miljarder euro till Ukraina betyder det här att Volodymyr Zelenskyj kan andas lite lättare.


Givet att De Wever är en populist som byggt sin politiska karriär på viljan att bokstavligen splittra det egna landet är det kanske inte helt oväntat att han nu stod i vägen för ett enat EU

Ändå finns mycket kvar att göra. EU misslyckades med att komma överrens om att använda de frysta ryska tillgångarna och tre Putinvänliga EU-länder – Ungern, Tjeckien och Slovakien – slipper stå bakom lånet. Det verkar ha varit det enda sättet att få dem att avstå från sina veton. I en akut situation kan det förstås ses som en förhandlingsframgång men visar också den europeiska splittringen. Varför ska vi andra betala ut EU-stöd till länder som inte vill vara med och finansiera europeisk säkerhet?

Även om bland annat Italien ska ha varit emot användandet av de ryska pengarna, av rädsla att stöta sig med Trump, var den stora stoppklossen Belgiens premiärminister Bart De Wever. Huvuddelen av de låsta tillgångarna finns nämligen just i Belgien, hos finansinstitutet Euroclear. Givet att De Wever är en populist som byggt sin politiska karriär på viljan att bokstavligen splittra det egna landet är det kanske inte helt oväntat att han nu stod i vägen för ett enat EU.

De Wever hävdar att risken för Belgien är för stor om Ryssland skulle kräva tillbaka pengarna. Men ett land som inte respekterar andra länders rättigheter, genom att exempelvis oprovocerat invadera dem, har enligt internationell lag inte heller någon fastslagen rätt till sin egendom. Särskilt inte som EU-förslaget om att använda pengarna innehöll en möjlighet för Ryssland att få tillbaka dem, om landet efter kriget betalar skadestånd till Ukraina för allt man förstört.

Eftersom EU tidigare ändå beslutat att frysa de ryska tillgångarna på obestämd tid finns möjlighet att återkomma. En viktig sak i sammanhanget är dessutom de hot som inför det här beslutet riktats från Ryssland mot både belgiska politiker och ledande personer på Euroclear.

I allt utom konventionell militär mening är vi redan i krig med Ryssland.

Läs mer:

DN:s ledarredaktion: Skatteklyftan börjar bli absurd – det finns en enkel lösning

DN:s ledarredaktion: Om våra ledare litar på Witkoff och Kushner är de hopplöst naiva

Share.
Exit mobile version