Den här texten publicerades först i The New York Times.
År 2019 flyttade hjärtspecialisten och hälsoekonomen Dhruv Kazi till Boston för att arbeta som chef för hjärtintensivvårdsavdelningen på Beth Israel Deaconess Medical Center.
Sedan kom covid. Att bo ensam och arbeta på intensivvårdsavdelningen gjorde att det första året av pandemin blev ”oerhört isolerande”, berättar han.
Men 2021 förändrades allt när Dhruv Kazi fick Rumi, en energisk och kärleksfull vizslavalp. Tack vare Rumi började han tillbringa mer tid utomhus, lära känna sina grannar och fick en välbehövlig dos av positiv energi i livet.
– Han var helt avgörande för att jag skulle behålla förståndet, säger Dhruv Kazi.
Forskning som sträcker sig flera decennier tillbaka har visat att personer som har husdjur, särskilt hundar, tenderar att vara friskare än de som inte har det.
Hundägande kopplas till lägre blodtryck, minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och lägre dödlighet efter hjärtinfarkt eller stroke. En stor översikt från 2019 visade att hundägare hade 24 procents lägre risk att dö av alla orsaker under en tioårsperiod.
Fördelarna är så tydliga när det gäller hjärthälsa att American Heart Association till och med har gjort ett vetenskapligt uttalande om det, där man slår fast att äga en hund ”kan vara rimligt för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom”. (Organisationen rekommenderar dock inte att man skaffar hund enbart för hjärtats skull.)
– Husdjursägare i allmänhet, men hundägare i synnerhet, lever längre och friskare liv än personer som inte har husdjur, säger Dhruv Kazi.
Sambandet är således mycket tydligt. Men – är det ett orsakssamband?
Experter tror att en möjlig förklaring till hälsofördelarna är att personer som har hund tenderar att vara mer fysiskt aktiva än de som inte har det.
Adrian Bauman, professor emeritus i folkhälsa vid University of Sydney i Australien, publicerade en metaanalys 2012 som visade att de flesta hundägare som rastade sina hundar uppnådde de rekommenderade 150 minuterna måttligt intensiv fysisk aktivitet per vecka. Men bara 60 procent av ägarna gick faktiskt ut på promenader med sina hundar.
– Man måste skilja på att ha en hund i hushållet och att faktiskt gå ut och gå med den, säger Adrian Bauman. (Adrian Bauman har en hund, Jed. Det är en Cavapoo – en blandning mellan Cavalier King Charles spaniel och pudel.)
I en annan studie som Adrian Bauman genomförde fanns det ingen skillnad i dödlighetsrisk mellan hundägare och icke-ägare när båda grupperna var lika aktiva.
Annan forskning bekräftar att hundägande inte garanterar sunda vanor. Om man har en ohälsosam livsstil kan även hunden påverkas negativt. Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och tidigare veterinär, har visat att om en hund har typ 2-diabetes är det mer sannolikt att även ägaren utvecklar sjukdomen.
– Man delar hemmiljö med sin hund. Så om man inte lever särskilt hälsosamt kanske inte hunden gör det heller, säger Tove Fall. (Tove Fall har två hundar: Totte, en labradorblandning, och Vega, en nederländsk spanielras som kallas Kooikerhondje.)
Experterna menar att hundar också kan förbättra människors hälsa och livslängd genom att bidra till bättre psykiskt välbefinnande. Personer som är singlar eller bor ensamma verkar ha störst nytta av närheten som ett husdjur ger.
– Att ha hund har verkligen betydande hälsofördelar när det gäller att motverka konsekvenserna av ensamhet och isolering, säger Adrian Bauman.
För att kattälskare inte ska känna sig utanför har några studier också visat att kattägande är kopplat till lägre risk att dö i hjärtinfarkt eller stroke, möjligen genom att minska stress.
Men hälsofördelarna med husdjur kan också helt enkelt bero på demografi. Hundägare tenderar att vara yngre och ha högre inkomster än de som inte har hund, vilket i sig är kopplat till bättre hälsa. I en stor metaanalys försvann många av hälsofördelarna med hundägande när faktorer som ålder, inkomst och levnadsvanor som rökning togs med i beräkningen.
– Det är svårt att avgöra om hundar gör att man blir friskare, eller om friskare personer är mer benägna att skaffa hund. Om man är väldigt skröplig och knappt kan ta hand om sig själv är det nog ganska osannolikt att man skaffar en valp, säger Tove Fall.
Självklart kan husdjur också innebära stress. Alla som rumsrenstränat en valp vet att det kan vara frustrerande. Veterinärkostnader kan bli dyra och att förlora ett husdjur innebär ofta en stor sorg.
– De kräver mycket arbete och är ett stort åtagande både känslomässigt och ekonomiskt, säger Dhruv Kazi.
– Men de ger ju också så mycket glädje.
Den här texten publicerades först i The New York Times och är skriven ur en amerikansk kontext. (c) 2026 The New York Times Company. Översättning: AI med bearbetning av DN:s redaktion.




