Inför nästan varje riksdagsval visar opinionsundersökningarna att väljarna rankar sjukvården som en av de viktigaste frågorna, ofta den allra viktigaste. Men när valrörelsen sedan drar igång försvinner den mer eller mindre – någon konflikt uppstår aldrig, alla partiledare är överens om att det behövs fler vårdplatser och att köerna ska kortas.
Varför blir det aldrig någon nerv? Kanske för att partiledarna inte bestämmer och inte heller behöver ta ställning till de svåra prioriteringar som sjukvårdsfrågorna rymmer.
Ansvaret finns ju hos regionpolitikerna. Och de har väljarna ofta inte ens koll på. Det är inte för inte som regionvalet kallas för det glömde valet.
Kristdemokraterna är det parti som hårdast drivit frågan om ett förstatligande av vården. För DN berättar sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att innan mandatperiodens slut ska skarpa förslag levereras på hur det ”statliga inflytandet” ska öka.
Den mildare beskrivningen hänger förmodligen ihop med att varken Liberalerna eller Moderaterna vill se ett hundraprocentigt statligt övertagande av sjukvårdskolossen. Däremot välkomnar de övriga regeringspartierna en större strategisk styrning, medfinansiering av dyra behandlingar och ett mer omfattande nationellt ansvar.
För om löften om kortare vårdköer, likvärdig vård i hela landet och en bättre arbetsmiljö för sjukvårdspersonalen ska kunna infrias bör makten ligga hos dem som lovar. Så är det inte i dag.
Ansvar är nyckelordet här. För om löften om kortare vårdköer, likvärdig vård i hela landet och en bättre arbetsmiljö för sjukvårdspersonalen ska kunna infrias bör makten ligga hos dem som lovar. Så är det inte i dag.
De 21 regionerna styrs av cirka 4500 regionpolitiker. Förutsättningarna varierar, intäkter (regionskatt) och utgifter likaså. Liksom politisk färg på majoritetsstyrena. Därför kan sjukvårdsministern svara på frågan vad regeringen har för ansvar för sjukvårdskrisen: Inget alls.
Däri finns ett rätt starkt argument för förstatligande. För att tydliggöra vem som har ansvar, för att det ska gå att utkräva. Det handlar om demokrati.
Läs mer:
Lilian Sjölund: Trygghet går före hög lön – regionernas chans att lösa vårdkrisen
Lilian Sjölund: Femton skjutningar i juli – bryr vi oss längre?
