Skolan pekas alltid ut som den viktigaste integrationsskapande plattformen. Det är där barnen ska lära sig normer och regler och inhämta livsavgörande kunskap. Det är där vi måste börja är de flesta överens om. Inte minst Brottsförebyggande rådet (Brå) .
Men när förslag lanseras på hur skolsegregationen ska brytas slår delar av politiken bakut.
Ebba Busch (KD) hävdade till och med i en TV4-debatt att hon fick panik när hon presenterades förslaget om att elever från utsatta områden skulle ”bussas” till mer välfungerande skolor.
Är det inte dags att avdramatisera själva begreppet elevbussning? Titta på de goda exemplen och sätta sig in i de studier som gjorts i stället.
Är det inte dags att avdramatisera själva begreppet elevbussning?
Det är inget nytt att kommuner ibland tvingas stänga skolor. Av flera anledningar: obehöriga lärare, dåligt elevunderlag och usla kunskapsresultat. Föräldragrupper protesterar alltid vid sådana tillfällen. Kommunpolitiker tvekar i det längsta, en stängd skola är ingen valvinnare. Eleverna själva däremot blir inte sällan glada – fler kompisar och bättre lärare övervinner i längden den första otryggheten.
En forskningsstudie som DN (7/5) berättat om visar att det inte räcker att flytta elever från en skola till en annan. Det måste ske i kombination med pedagogiska och sociala insatser. 2017 klarade bara 50 procent av de bussade tredjeklassarna i studien samtliga delprov i svenska som andraspråk. Fyra år senare, efter integrering i de ”välartade klasserna”, var andelen 74 procent, vilket är över riksgenomsnittet.
Det finns också en mängd lärdomar att dra av Gyllenforsskolan i Gislaved, som DN skriver om på nyhetsplats. Framför allt att integreringen bör ske på lågstadiet. I flera år hade de försökt bryta skolsegregationen, utan resultat. Så en dysfunktionell skola lades ner, eleverna bussades till skolor i medelklassområden.
Resultatet har till och med fått de värsta kritikerna att vekna.
Läs mer:
Lisa Magnusson: Äntligen har Demokraterna hittat något som biter på Trump
Max Hjelm: Ack, att vara en uppburen kulturman som Ruben Östlund
