När USA:s president Donald Trump nyligen aviserade tullar på import av europeiskt stål och aluminium liknade en EU-tjänsteman tilltaget med ett stinkande fiskkadaver. Som om någon slängt upp en rutten fisk på bordet och sedan bjudit in till förhandlingar om att få bort fisken, som inte var där från början.
Efter kvällens bomb från Vita huset är det som om Donald Trump dumpat ett helt fiskstim över världen.
– Jag beklagar detta djupt. Låt oss vara klarsynta om de enorma konsekvenserna. Den globala ekonomin kommer att lida enormt, sade EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen i ett tal tidigt under torsdagsmorgonen.
Det som Donald Trump hoppas ska gå till historien som ”Befrielsedagen” betraktas från Bryssel i bästa fall som en dåraktig och farlig eskalering av handelskriget. I värsta fall som början på en ekonomisk härdsmälta.
In i det sista hade EU hoppats att ansträngningarna att få Trump på andra tankar skulle bära frukt. Men varken klagomål, vädjanden eller hot har bitit.
Det har inte spelat någon roll att EU:s ledargarnityr gång på gång har påpekat att det förvisso stämmer att EU har ett handelsöverskott gentemot USA när det gäller varor, men att att förhållandet är det motsatta när det gäller tjänster.
Inte heller hoten om att svara med lika höga mottullar på amerikanska produkter har fungerat avskräckande.
Det hjälpte heller inte att den erkänt skickliga handelskommissionären Maroš Šefčovič och Ursula von der Leyens närmaste medarbetare, Björn Seibert, har varit över i Washington för att diskutera en ”deal”.
Herrarna fick kalla handen.
Eller som det lät när Donald Trump recenserade européerna under onsdagens pressträff i Vita husets rosenträdgård:
– De lurar oss. Det är så tråkigt. Det är så patetiskt, sade presidenten medan han delade ut tullsatser till världens länder på ett sätt som förde tankarna till en poängutdelning i Eurovision Song Contest.
EU landade på 20 procent.
Så hur kommer Bryssel agera nu?
EU-kommissionen, som ansvarar för unionens gemensamma handelspolitik, har inte hymlat med att man är redo att svara med samma mynt.
Förberedelserna har pågått länge och motdraget väntas komma senare i april, efter diskussioner med medlemsländerna. Då ska också de tullar som är ett svar på stål- och aluminium-tullarna kicka in.
Målet är att orsaka den amerikanska ekonomin så mycket skada som möjligt – utan att samtidigt dra undan mattan för europeiska jobb och företag.
Amerikanska varor som lätt går att ersätta, så som juice eller jeans, ses som lågt hängande frukter. Åtgärder som slår mot de stora techbolagen är desto knivigare.
Allt detta ska diskuteras under torsdagen då EU-ländernas diplomater möts. De ska förbereda ett extrainsatt möte med handelsministrarna som hålls nu på måndag.
Inga bindande beslut väntas fattas under mötet, men det gäller för medlemsländerna att visa upp en enad front.
För hoppet om att kunna nå en ”deal” med Donald Trump har inte släckts.
– Det finns en alternativ väg. Det är inte för sent att förhandla, vädjade von der Leyen i sitt tal i ottan.
Det återstår att se om Trump lyssnar på det örat.