Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Efter veckor av påtryckningar och mer än 16 timmars maratonförhandlingar inne på toppmötet i Bryssel kom till slut beskedet: Ukraina räddas från statsbankrutt.
Men det blev inte som Sverige och andra likasinnade länder hade hoppats på.
I stället för att skicka den ryska centralbankens tillgångar till Ukraina, ska EU-länderna ta upp ett gemensamt lån för att hålla det krigsdrabbade landet under armarna. Något annat var inte politiskt möjligt.
Kompromissen kan ses på två sätt.
Antingen som de officiella talepunkterna gör gällande: som en framgång.
”Det är en klar signal till Putin från Europa. Krig lönar sig inte”, skrev Tysklands förbundskansler Friedrich Merz på X under småtimmarna.
Det stämmer så till vida att Ryssland misslyckats att driva Ukraina mot bankrutt. Kiev får nu 90 färska miljarder euro från EU och behöver bara betala tillbaka pengarna om Ryssland betalar återuppbyggnaden av landet. Något som ingen tror kommer att ske. Dessutom förblir de ryska tillgångarna fortsatt frysta på bankkonton i EU.
Men om målet var att visa att EU är kapabelt att fatta historiskt tuffa beslut, då var resultatet snarare ett bakslag. Ledare som Friedrich Merz och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har investerat mycket prestige i att få loss de frysta miljarderna.
Diplomater har beskrivit det som moraliskt rätt att låta angriparen – och inte EU:s skattebetalare – stå för notan för förödelsen de orsakar i Ukraina.
Det har också setts som en viktig signal till Washington och Kreml om att Europa är berett att ta ansvar för sitt eget öde.
Nu blev det en halvmesyr.
Motståndet från Belgien, där merparten av de ryska pengarna finns, har varit kompakt. Den belgiske premiärministern Bart De Wever har stått emot en enorm press under de senaste veckorna, driven av en oro för landets finansiella stabilitet och framtida rättsliga efterspel.
Även om man från EU-håll har bedyrat att det inte handlat om några utpressningsförsök, hade få velat vara i hans kläder.
– Politik är inget softboll-spel, det är ett hårdboll-spel, konstaterade De Wever på en pressträff under småtimmarna.
Belgien krävde att övriga medlemsländer skulle gå med på garantier utan slutdatum (så kallad open end) för att täcka eventuella risker, men fick nej. Därmed föll planerna på att lägga beslag på de ryska pengarna – till den belgiska regeringens glädje.
– Vi undvek kaos, vi undvek splittring, sade De Wever.
Men alldeles eniga var inte EU-ledarna.
Under toppmötet stod det klart att man fått en ny bråkstake i klassen. Vid sidan av Ungern och Slovakien har nu också Tjeckien sällat sig till länderna som motsätter sig stöd till Ukraina. Med den nygamla premiärministern Andrej Babiš vid makten talar man numera om EU minus tre. Trion gick med på att inte lägga in sina veton mot lånen i utbyte mot att de slipper betala.
En senior EU-tjänsteman använde nyspråk för att förklara den märkliga situationen.
– Vi kan kalla det en enhällighet som inte alla stöttar.
Ryssland hoppas att EU snart har ännu fler besvärliga medlemmar.
Läs mer:
Bakslag om ryska tillgångar till Ukraina – EU tar nya lån
