Linn var LVU-placerad och oförsäkrad: ”Betalar allt själv nu”

Linn, 29, omhändertogs direkt vid födseln av Ale kommun och placerades i ett familjehem. 2007, när Linn var tolv år gammal var hon med om en allvarlig cykelolycka.

– Det var en nedförsbacke utan gatubelysning. Jag cyklade rakt in i en betonggris. Jag landade med ansiktet rakt i backen. Det sprutade blod åt alla håll.

Linn slog ut flera tänder, fick en näsfraktur och stora ärr i ansiktet. Hon opererades och fick tandreglering.

2011 fick hon även en tandbrygga till följd av olyckan. Några år senare gick den sönder men eftersom Linn hade fri tandvård kunde hon få en ny gratis.

Nu har hennes tandbrygga gått sönder igen och hon har inte längre fri tandvård. Vill hon ha en ny måste hon därför stå för kostnaden själv. När olyckan inträffade hade hon inte en barnförsäkring och Ale kommuns olycksfallsförsäkring gällde inte på fritiden.

”Enligt skadeanmälan har olycksfallet inträffat på fritiden. Kommunens försäkring gäller enbart under verksamhetstid. Vi saknar därför möjlighet att lämna ersättning från kommunens olycksfallsförsäkring.”, står det i beslutet från kommunens försäkringsbolag.

– Jag grät bara. Jag har alltid haft ångest på grund av mina tänder. Jag är ledsen, frustrerad och arg över att jag kanske inte kommer få ha tänder för resten av mitt liv på grund av att jag var ett oskyldigt barn och inte var försäkrad.

DN har gjort en enkät kring försäkringsskyddet för placerade barn. Av Sveriges 290 kommuner svarade 216 på enkäten. Resultatet visar att 93 procent av kommunerna i dag har en olycksfallsförsäkring som gäller dygnet runt.

– De flesta kommuner har en olycksfallsförsäkring för personer som är ute i kommunens verksamheter som till exempel HVB-hem och korttidsboenden. Men den andra typen av placeringar är i familjehem. Det kan vara så att kommunens olycksfallsförsäkring omfattar barnet i familjehemmet också men det är inte säkert. Det beror på vilken försäkring kommunen har och vad den omfattar, säger Jesper Dahl, jurist på Socialstyrelsen.

Kan det finnas familjehemplacerade barn som är i dag helt oförsäkrade?

– Ja, det kan vara så. Kommunen har kanske inte krav på försäkringsskydd i avtalet med familjehemmen. Det finns inga krav på några familjer i Sverige att ha olycksfallsförsäkring eller sjukdomsfallsförsäkring men en hemförsäkring som ger grundskydd bör alla ha.

Det finns i dag inga lagkrav för kommuner att teckna försäkringar för placerade barn. Det finns inte heller några lagkrav kring att familjehemmens hemförsäkring ska omfatta de placerade barnen också.

– När ett barn placeras på ett familjehem eller HVB-hem är det socialnämnden i kommunen som formellt övertar vårdnaden för barnet från föräldrarna. Det innebär att socialnämnden tar över ansvaret för barnets vård och allt den behöver. I det kan frågan om försäkringsskydd ingå, säger Dahl.

När socialnämnden sedan ger ett uppdrag till ett familjehem eller HVB-hem att ta hand om barnet övergår en del av ansvaret till dem.

– Men ytterst ansvar har socialnämnden att se till att barnet har det bra, säger Dahl.

Ungefär hälften av alla barn och unga i Sverige har en individuell barnförsäkring, enligt branschorganisationen Svensk Försäkring.

– Det finns inga lagkrav men det betyder inte att det är helt frivilligt. Socialnämnden har ett ansvar för barnets välmående. Jag skulle säga att kommunen har ett visst ansvar för att de familjehem som kommunen anlitar har ett försäkringsskydd som omfattar barnet, åtminstone vad gäller hemförsäkringsdelen, säger Jesper Dahl.

Men i dag kräver bara 66 procent av kommunerna att familjehemmen har en hemförsäkring som omfattar de placerade barnen, visar DN:s enkät.

Nästan inga kommuner kräver att familjehemmen tecknar en barnfärskring för placerade barn. Flera kommuner hänvisar till att det är bara barnets vårdnadshavare som kan teckna en sådan försäkring.

Linn kommer behöva byta ut sin tandbrygga med jämna mellanrum livet ut. Hon kontaktade Ale kommun men blev hänvisad till deras jurister.

– Om jag ska ha en advokat och bestrida kommunen så kommer det kosta mycket pengar som jag inte har råd med. Om staten går in och tar ett barn, ger den mat och kläder då ska de fan försäkra barnet också.

I dag har Ale kommun en olycksfallsförsäkring som gäller dygnet runt men det hade de inte 2007 när Linn var med om olyckan.

– Hade den här frågan kommit i dag och det visar sig att vi inte har en försäkring då hade jag tyckt att det var förfärligt. Men i dag vet jag att vi har det för att utvecklingen går framåt, säger Annika Frisk Spångberg, enhetschef på Ale kommun.

Men det finns barn som har drabbats av hur det var tidigare, har inte kommunen ett ansvar för det?

– Vill hon driva den frågan och göra anspråk så måste hon lämna in ett ersättningskrav. Då är det vår juridiska avdelning som får titta på det, säger hon och fortsätter:

– Man måste titta på de juridiska förutsättningarna som var då. Man kan inte med dagens glasögon titta på hur något var för 20 år sedan. Man måste sätta på sig glasögonen som var då.

Enligt Frisk Spångberg hade Linn en olycksfallsförsäkring via den kommun hon var folkbokförd i under sin placeringstid. Det är dock ingenting som Linn har känt till eller kunnat driva fram som 12-åring när olyckan inträffade.

– Det fanns en olycksfallsförsäkring i den kommun hon var folkbokförd. Det har utgått ersättning från den försäkringen för efterföljande vård men krav därefter skulle inkommit efter en viss tid men den tiden har nu troligtvis gått ut.

Hur viktigt är det att försäkra placerade barn?

– Jag tänker att det är jätteviktigt. Barn behöver vara försäkrade hela dygnet. Antingen att kommunerna har kollektiva olycksfallsförsäkringar eller att familjehemmet har en sådan försäkring för barnet, säger Frisk Spångberg.