Kommunikationsappen Signal är en fenomenal skapelse. Tack vare mycket god kryptering används den av journalister, oppositionella i diktaturer och sedan en tid även av svenska Försvarsmakten.
Glosan man behöver för att förstå varför är totalsträckskryptering, end-to-end-encryption på engelska. Det betyder att chattmeddelandet jag skriver i min mobil krypteras hos mig och hålls hemligt och oläsbart ända tills det landar i mottagarens mobil.
Vem som hanterar det däremellan spelar, åtminstone i teorin, ingen roll. Inte ens den som äger chattjänsten (Signal drivs av en stiftelse) kan låsa upp krypteringen och spionera.
Signal är en säker app. Men inte idiotsäker. Alltså – inte säker mot idiotiskt användande. För om man, som Trumpadministrationen nu har gjort, råkar lägga till en utomstående i sin grupp och av någon outgrundlig anledning inte upptäcker det innan man börjar prata om planer på att bomba Jemen, ja då spelar ingen kryptering i världen någon roll.
Det är en kärv insikt de som jobbar med it-säkerhet förr eller senare når. Visst, se gärna till att ha världens bästa tekniska säkerhet, men mänskligt klanteri är det svårare att skydda sig mot.
Naturligtvis hade det varit fel att använda Signal för att prata krigsplaner även om de inte lade råkat lägga till en journalist i gruppen. Den har bra säkerhet, värd att lita på i många sammanhang, men inget är hundraprocentigt. Det bekräftades när Försvarsmakten gjorde Signal till sin officiella app: den får användas för kommunikation med lägre sekretessklass, tänk personalsekretess och liknande. Men inte för hemligheter som har försvarssekretess.
En svag länk är också mobilerna. Var det vanliga privata Iphone- eller Android-mobiler som vicepresident JD Vance och de andra använde? I så fall är risken överhängande att de var hackade och kunde avlyssnas. Det är ingen enkel sak att hacka en Iphone med alla de senaste säkerhetsuppdateringarna, men när man är föremål för spionage av stater som Kina, Iran och Ryssland får man räkna med att de klarar av det.
Självklart finns det officiella kommunikationsvägar för politiska och militära toppar i Washington DC att diskutera de mest känsliga planerna.
De har hög säkerhet. Men också fördelen att man inte råkar lägga till en obehörig i sin chattgrupp, hur tjocka korvfingrar man än fumlar på skärmen med.
Läs mer:
USA skickade attackplaner till journalist av misstag
