Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Det är de största protesterna i Iran sedan regimen slog ihjäl studenten Jina Mahsa Amini år 2022. Butikerna håller stängt, studenterna på universiteten strejkar. Ute på gatorna samlas tiotusentals människor, dag efter dag.
De vänder sig mot det religiösa förtrycket – men också mot den skenande inflationen, och den utbredda fattigdomen.
I landet finns en liten elit som lever gott. Men de stora massorna får det bara sämre och sämre.
Vattenbristen är återkommande och allvarlig. Och att ha ett jobb är inte längre någon garanti för mat på bordet. Enligt vissa beräkningar lever uppemot 80 procent av befolkningen numera under fattigdomsgränsen, rapporterar Deutsche Welle (21/10 2025). Samtidigt har de redan höga matpriserna ökat med 72 procent på bara ett år.
Det är ofta just så verklig förändring börjar. Den utlösande faktorn under franska revolutionen 1789 var ett vulkanutbrott som förmörkade solen och fördärvade skörden: folk kunde inte mätta sina barn. Den ryska revolutionen 1917 drevs till stora delar av hungersnöd. Även den arabiska våren 2011 sprang ur svält.
”Vad ska mina barn äta?” frågar sig en iransk demonstrant nu i en intervju med The Guardian (31/12 2025).
Hur många som har dött under den senaste tidens protester är svårt att säga; de officiella iranska siffrorna är inte tillförlitliga. Utåt sett talar president Masoud Pezeshkian försonligt om att lyssna till demonstranternas berättigade krav – allt medan vittnesmål strömmar ut om regimstyrkor som skjuter in i folkmassor, om fängslade och döda.
Ändå fortsätter protesterna. Och i nästan vartenda reportage inifrån landet de senaste åren framgår att allt fler trotsar regimens påbud och moralpolisens tillsägelser, att allt fler kvinnor går utan slöja. Det är arvet efter Jina Mahsa Aminis död. Är hon nu till sist på väg att stjälpa hela diktaturen?
Läs mer:
Lisa Magnusson: Förlåt, alla ordningssamma – jag hade fel
Lisa Magnusson: Snacket om ”performativ läsning” är manshat
