Hur har Bert Karlsson lyckats överleva i alla dessa år? Det är fascinerande. I ena stunden är han uppfriskande frejdig, visst. Men i nästa säger och gör han det ena värre än det andra.
Det är inte bara det att han på sitt cv har det invandrarfientliga populistpartiet Ny Demokrati, som han en gång startade med greve Ian Wachtmeister. Det handlar lika mycket om nuet: I sin Youtube-kanal, ”Berts värld”, hävdar han numera på fullaste allvar att utländska muslimer kommer att ta över Sverige, störta demokratin och införa sharialagar.
”Bert har en stor käft. Och om jag bara kollade vad han säger i media, så skulle jag tänka: Vad är det här för rasistmänniska?” säger hans syriske kompis Jehad Alabbas (DN 30/8).
Ja. Jo.
Ändå kommer han undan med allt?
När han exempelvis konfronteras med det faktum att det ju inte alls stämmer att en indisk familj fått en halv miljon i socialbidrag, fastän de inte ens bodde i Sverige, ja då rycker han bara på axlarna.
”Alla slirar på saker och ting”, säger han till DN:s reporter.
”Alla slirar på saker och ting”, säger han till DN:s reporter. Det är samma lediga inställning som Muminpappan; han som tycker att man alltid ska hålla sig till sanningen, så länge den inte är för tråkig.
Nej, Bert Karlsson är ingen fanatiker, utan en pragmatiker. Invandrare är okej, om de är schyssta, som hans syriske kompis. Om de gör rätt för sig. Eller om de går att tjäna pengar på – han har ju nämligen dragit in hundratals miljoner på att göra om sina campingplatser till flyktingboenden.
Det är svårt att vara ett original i dag, en snudd på antik lyx att kunna vara inkonsekvent. Men inte för Bert. På något sätt bara överlever han alla stormar, med ett glatt flin och ett västgötskt joie de vivre. Den sista problematiska personen som aldrig blir totalt kancellerad. Hur svårt det än är att tycka om själva honom kan jag inte låta bli att gilla just det.
Läs mer:
Lisa Magnusson: SVT:s dokumentär är ett slag i ansiktet på korta män
Isobel Hadley-Kamptz: Vi bygger just nu ett samhälle som stänger ute alla som någon gång haft otur
