Är det dumt att prata om ”skärmtid”? Frågan har ställts förr. Nu lyfter Folkhälsomyndigheten den igen, i samband med de nya, officiella svenska riktlinjerna för barn och skärmar. De slår fast samma sak som Världshälsoorganisationen, WHO, redan har kommit fram till: Barn under 2 år ska helst inte skärma alls. I åldern 2–5 år är det max en timme om dagen som gäller, för de äldre 1–2 timmar. Tonåringar bör inte överskrida 3 timmar, totalt, per dag.
Men – tillägger Folkhälsomyndigheten – i denna skärmtid ingår inte skoluppgifter. Inte heller räknas musik, radio, poddar och e-böcker. Kvar återstår den passiviserande, platta sortens skärmande: sociala medier, spel, tv-serier, filmer. Bra!
För skärmar är visserligen ett problem i sig. De krymper världen till en endimensionell ruta, naglar fast en där. Men det är skillnad på skärmtid och skärmtid, det är bra att göra den distinktionen. En sak att läsa en bok eller lyssna på en podd. En sak att chatta med kompisar och spela ett strategispel. En helt annan sak, väsensskild, att sitta större delen av dagen på typ Tiktok.
Det är skillnad på skärmtid och skärmtid.
Som de flesta redan vet är Tiktoks innehåll bara ett medel: målet är att mjölka användarna på persondata åt den kommunistiska kinesiska förtryckarstaten. Detta sker genom algoritmer som hela tiden matar på med nya videor, de håller noga koll på vad man likear och kommenterar, ja rent av vad man stannar extra vid, om så bara för någon sekund.
Det gäller att suga tag i användarnas uppmärksamhet så pass att de inte kommer sig för att stänga av. Därför blir flödet mer och mer extremt: En tonårspojke får först se en gullig hund, sedan en trafikolycka, en kvinnohatande influerares monolog, rent våld (BBC 2/9). Tonårstjejerna trillar i sin tur snabbt ned i ett hål av utseendehets och ätstörningar.
Att be Tiktok att göra något åt detta är – enligt Andrew Kaung, tidigare säkerhetsanalytiker på företaget – som att be en tiger att inte äta upp dig. Det inser även Folkhälsomyndigheten, som nu uttryckligen avråder helt från appar och plattformar som styrs av algoritmer.
Följer vi bara de nya, officiella rekommendationerna får barnen ett rätt okej internetanvändande, utan alltför mycket zombieskärmande. Då återstår bara ett problem: Alla andra får ju.
För tonåringars faktiska skärmtid uppgår i snitt till 6,5 timmar om dagen (Aftonbladet 2/9). Stora delar av deras liv utspelas på internet. Det är där de hittar musiken de lyssnar på, skämten de skrattar åt, kulturen som formar dem. Varandra. Det går inte att enskilda föräldrar bara stänger av allt. Vuxenvärlden måste gemensamt snacka ihop sig, komma med alternativ. Frågan är vilka?
Läs mer:
Erik Helmerson: Nej, V är inte det minst antisemitiska partiet
Susanne Nyström: Regeringen gör verkligen allt för att sabotera Sveriges klimatmål
