En av den svenska fotbollens viktigaste matcher har just avgjorts. Det stod mellan huliganerna och IFK Göteborg – och klockan 08.05 på onsdagsmorgonen vann huliganerna till sist med 3–0, på ren walkover.
Då prånglades nämligen nyheten ut att klubbdirektören Håkan Mild avgår.
Klubben är tacksam och stolt över hans insats, står det i pressmeddelandet: ”Han har alltid arbetat för Blåvitts bästa och utan personlig prestige. Håkan har stått upp för föreningsdemokratin och vår förening är på en mycket bättre plats i dag än när han tillträdde som klubbdirektör. De framgångar vi ser nu är resultatet av Håkans och verksamhetens arbete.”
Inte ett ord om det kaos som föregått hans avgång; att han levt med en så allvarlig hotbild att han behövt polisbeskydd.
Att hotet kommer inifrån.
Hotet kommer inifrån.
För IFK Göteborg har haft grava problem med maskerade personer som saboterar det som ska vara en folkfest och ett spel. Som maskerar sig för att slippa bli igenkända, beter sig allmänt illa, kastar bengaler, slåss – ja det har till och med hänt att vissa sprungit in på planen och gett sig på spelare ur motståndarlaget.
Och det finns en utbredd våldsromantik inom fotbollen, en idé om att den här sortens aggressivitet i själva verket är ett uttryck för passion. Men det är det inte.
Detta har Håkan Mild förstått, och han har kämpat hårt för att få bort huliganerna. Vilket upprört även de fredliga supportrarna: Varför måste han reta upp dem? Så onödigt!
Häromveckan kokade vreden över ännu en gång när klubben stoppade en stor, icke föranmäld flagga från en match häromveckan, helt i enlighet med rådande regelverk. Detta försökte ledningen sedan ängsligt släta över. Be om ursäkt för.
Och nu försvinner Håkan Mild.
Alldeles uppenbarligen har IFK Göteborg drabbats av Stockholmssyndromet. Eller varför skulle klubben annars välja sina kidnappare framför en person som försöker befria den?
Läs mer:
Lisa Magnusson: Efter Christopher Wollters otrohetslista infinner sig genast en ny fråga
Aron Lund: Fascism är det enda rätta svaret på den svenska språkkrisen
