Trompe-l’œil, lura-ögat, har varit en stor trend på Tiktok den senaste tiden.

Det är tårtor så välgjorda att det fram till dess att någon skär i dem är nästan omöjligt att veta om det verkligen inte är en hamburgare, en sko eller en kaktus. Och så det allra stekhetaste just nu: iskalla bakelser som föreställer olika frukter.

Jag åt just en sådan fejkfrukt häromveckan, på kafé. De var svindyra, men mitt sällskap insisterade, så vi delade på en ”mango”: formgjuten vit choklad som fyllts med vaniljmousse och mangokompott, och sedan sprejats med gul, grön och röd karamellfärg.

Lurar ögat gör inte dessa svenska imitationer av fruktimitationer direkt. De har gått från minutiös konst på femstjärniga lyxhotellet Le Meurice i Paris till massproduktion i en frysfabrik i Tyresö som sprutar ut hundratals trompe-l’œil-bakelser varje dag – målet är tusentals.

Och hysterin bland barn och unga är total: utanför kaféerna ringlar köerna nu långa efter dessa bakverk (DN 15/10). Glömd är den Dubaichoklad med pistagenötshack som var den förra stora sötsakstrenden.

Ja, en kultur framstår alltid som märklig för dem som inte är en del av den. Men Tiktok tar nog ändå priset?

Där är de bisarra nya trender som hastigt avlöser varandra själva poängen. I ena stunden ska alla gå barfota överallt, i nästa hänga från en vägskylt, i den tredje låtsas vara fåglar som sitter på sin partners arm.


I ena stunden ska alla gå barfota överallt, i nästa hänga från en vägskylt, i den tredje låtsas vara fåglar som sitter på sin partners arm

Vissa trender är dummare än andra, somliga rent av skadliga.

Som så kallade Sephora kids, lågstadietjejer som lägger upp videor där de matar sin hud med en rutin bestående av starka syror och svindyra antirynkkrämer.

Eller tonåringar som använder AI-appar för att lura sina föräldrar att en främmande – av utseendet att döma hemlös – man gått in i deras hem och lagt sig i soffan, varpå föräldrarna får spader och ringer, gång på gång; någon kanske rent av ringer polisen.

Direkt sorglig är smalhetsen, machonormen och mobbningen.

Men den genomgående röda tråden – den övergripande trenden i alla trender – är ändå tydlig: längtan efter gemenskap.

Fattar jag grejen? Absolut inte, och det är inte heller meningen. Jag tillhör föräldrasläktet. Jag ska tycka att de senaste trenderna är obegripliga, kanske också provocerande och vulgära. Ett slöseri med pengar.

Det här är den nya generationens alldeles egna rum.

Tricket är att vara noga med att varken fördöma eller försöka hänga med. Man får vara glad om man får vara med på ett hörn någon gång, och dela en bakelse en lördagseftermiddag i en syrefattig galleria.

Och ”mangon”? Jo, den smakade väl helt okej.

Läs mer:

Lisa Magnusson: Det värsta mordhotet kommer inifrån en själv

DN:s ledarredaktion: Sveriges röst ska ljuda klart för Gui Minhai

Share.
Exit mobile version