Havererar julen om mamma släpper makten? Många är de som genom åren ”bara ställt frågan”. Lätt roat, förstås, med svaret klart: Hela storhelgshysterin är något som kvinnor har skapat på egen hand, och en annan värld är möjlig. En där man tar lätt på tillvaron.
Ja, mor ror, och somliga sitter lojt i båten och beundrar utsikten och tänker att mor borde chilla. Men somliga har fel.
För visst finns det kvinnor (och män, men det säger jag som pliktskyldigast, vi vet alla att det är kvinnor det gäller) som gör alldeles för mycket, utan att någon blir gladare för det, allra minst de själva. Men sant är också att utan kvinnorna havererar tillvaron.
Om det lilla livets projektledare sade upp sig skulle kanske familjen först dra en kollektiv lättnadens suck: Vad lugnt och skönt det ska bli! Nu kan vi få umgås, utan stress.
Men sedan? Hur blir det med julen, när ingen fixar?
Äh, det löser sig, vem behöver adventsstjärnor och hyacinter och krafs? Någon kan ju gå ned och köpa lite färdigt plock på snabbköpet när det är dags. Oj, det var visst stängt. Jamen då får det bli köpeköttbullar ur frysen och vanligt lösgodis då, och egenhändigt snabbtillverkade presentkort med löften om biobesök till barnen. Det kan väl också vara trevligt. Eller?
Det är inte bara julen det handlar om, utan själva hjulen som får tillvaron att gå runt. Hushållet, och barnen och deras intressen, och klasskassor och skolresor, och åldrande föräldrar som inte klarar sig själva. Det sociala livet, från att komma ihåg födelsedagar till att planera in släktträffar och bjuda vänner på middag.
Utan den ständigt närvarande praktiska omtanken blir det lilla livet rätt torftigt. Och om man nu stör sig på kvinnors obetalda, ofta osynliga arbete, på att de aldrig kan slappna av, ja, då finns faktiskt ett enkelt sätt att lösa problemet. Med de magiska orden: Sätt dig ned. Det där fixar jag.
Läs mer av Lisa Magnusson
