Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Vi lever i en era som verkligen är totalt främmande inför böcker. Vad ska man ha dem till? undrar samtiden, till lika delar förvirrat och fascinerat.
2025 utnämndes till bokens år av diverse trendspanare, och accessoarer av typen kepsar med författarnamn som Sartre och Beauvoir inbroderade säljer som smör.
Inredare, influerare och kändisar viger hela väggar åt platsbyggda bokhyllor från golv till tak. Bara det att ingen av dem har särskilt många… tjaa, böcker, att fylla dem med. Vissa löser detta genom att köpa in dem i hyllmeter från antikvariat. Men i de flesta fall står där bara max några få titlar. Däremellan tomma hyllor med någon antik urna här, en formgiven skål där.
Faktiska bokläsare, och i synnerhet då läsande män, anses inte bara exotiska – de har blivit öppet villebråd. Instagram-konton som Hot dudes reading, postar bilder med flåsigt lystna kommentarer.
Instagram-konton som Hot dudes reading, postar bilder med flåsigt lystna kommentarer.
Men ett ännu större fenomen är att formligen skjuta för att döda – i sociala medier har det nu blivit en grej att smygfota män som sitter med en bok i kollektivtrafiken, på kaféer, på parkbänkar, och anklaga dem för ”performativt läsande”. Detta betyder alltså att läsa på ett demonstrativt sätt, för att visa alla andra vilken bildad och intellektuell och finkulturell varelse man är.
Artisten Sombr gjorde tidigare i år en grej av att mitt i en konsert hålla upp en bok – ”Evelyn Hugos sju äkta män” av Taylor Jenkins Reid – och sarkastiskt säga: ”Ursäkta, jag ska bara ägna mig åt lite performativt läsande”. Publiken jublade.
Tidningen The Independent hänger med bild ut en rad britter, vars enda brott består av att ha lyft en bok publikt.
Och här i Sverige kallar kulturskribenten Victor Johansson – med flera! – offentligt läsande killar för slampor.
Är inte detta manshat, så säg? Och det avslöjar även en hel del om hatarna själva, att de tror att allt handlar om image.
Visst har bokläsning alltid haft ett skrytigt inslag, med pretentiösa personer i svart polo som tävlar om vem som är djupast, vilket i sig är ytligt: böcker som extremsport.
I den mån läsning är performativt så bör det ses som en motståndshandling, som ett sätt att påminna om bokens existens, ja‚ normalisera den.
Men de flesta som läser gör det naturligtvis därför att de genuint gillar det. Och nu när böcker är ett så marginaliserat fenomen så är det allra dummaste man kan göra att försöka straffa ut folk för att de läser på fel sätt.
I stället ska vi vara tacksamma. För är det något vår tid lider brist på så är det just det som böcker ger övning i: förmågan att hålla käften och tänka på något annat än sig själv.
Läs mer:
Lisa Magnusson: Den nya gifttrenden bland unga är så himla gullig
Lisa Magnusson: Stockholm lyckades minska drogmissbruket – ni kan aldrig gissa hur
