Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.

Jag måste bara berätta en så lustig sak som hände mig alldeles nyss. Jag satt som bäst och läste om rättegången mot den norske bonusprinsen Marius Borg Høiby – misstänkt för bland annat en rad sexuella övergrepp och misshandlar – när mobilen ringde.

”Hallo”, hördes två darriga mansstämmor med påfallande tysk brytning. De lät angelägna. ”Det här är Bröderna Grimm. Vi har en hälsning till svenska folket.”

”Jaså?”

”Ja. Vi vill ha tillbaka vårt vokabulär!”

Det gällde det här med att kronprins Haakon hela tiden kallas för ”styvfar”, visade det sig. De menade att det ordet var deras grej! Att vi i vår tid borde komma med något nytt, något eget.

Och det har de ju onekligen en poäng i.

Förledet ”styv” i styvförälder går tillbaka till det germanska stiuf, som betyder stympad. Därtill har ordet i den moderna svenskan betydelsen hård och stel.

Associationerna har inte gjorts bättre av att nämnda Bröderna Grimm inte visste något bättre än att skriva in elaka styvmödrar som behandlar barn illa i sina berättelser, fanns det ingen i den ursprungliga folksagan så uppfann de en: Allra längst går nog den nya hustru som tvingar sin mesige man att lura ut Hans och Greta i skogen och överge dem där för gott.

Vissa tänker nu kanske att ”styvmamma”, ”styvpappa” och ”styvbarn” bara är ord. Men inga ord är bara ord; de har en betydelse, det är ju det som är hela grejen med dem. Är det då inte märkligt att svenska medier – Sveriges Radio, Expressen och denna tidning, för att bara nämna några – helt oreflekterat benämner kronprins Haakon som ”styvfar”?


Vi lever trots allt i en era då hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa.

Vi lever trots allt i en era då hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa. Det är vanligt att bryta upp – och gå vidare.

Frågan är vad man kallar de konstellationer som uppstår därefter? Hur definierar man dem?

I vissa fall kanske de tillkomna aldrig känns som familj, de förblir mammas kille och pappas flickvän. Men i de fall de antar mer av en nära relation? Som i kronprins Haakons fall. Han har funnits där sedan Marius Borg Høiby var två år, hans barn är Marius Borg Høibys syskon.

Styvpappa har en klart negativ klang. Plastpappa, som en del har försökt introducera i stället, är inte bättre det, eftersom det antyder något oäkta, slit och släng. Det självklara ordet är väl bonuspappa.

Ordet bonus är visserligen tillkämpat hurtigt, gissningsvis för att kompensera för rollens skamfilade rykte. Men nog är det bättre än att nagla fast en hel närvaro i något stympat, hårt och stelt?

Läs mer:

Lisa Magnusson: Det är verkligen osmart av folk att vara fattiga

Lisa Magnusson: Det handlar inte bara om 4-åringen, utan om vilket land vi vill vara

Share.
Exit mobile version