I den australiska regnskogen finns en till synes oansenlig ormbunke som dock är en rekordhållare av stora mått. Växten ifråga, Tmesipteris oblanceolata, har nämligen den största arvsmassan som någonsin har skådats. I varje enskild cell finns ett dna som innehåller nästan ofattbara 160 miljarder baspar. Det är runt femtio gånger så många baspar som vi människor har.
Upptäckten gjordes av Pol Fernández och hans kollegor vid bland annat Institut Botànic de Barcelona i Spanien och presenterades nyligen i iScience.
– Vi undersökte just den här ormbunken tack vare vårt tidigare arbete. Under tio års tid har vi studerat växter med stor arvsmassa, vilket är fokus för vår forskargrupp. Detta arbete pekade mot den här ormbunken, även om vi aldrig trodde att den skulle ha en så här stor arvsmassa, skriver Pol Fernández i ett mejl till DN.
Enligt Gentekniknämnden, som också har uppmärksammat fyndet, visar upptäckten att hur mycket dna en viss art har inte är kopplat till dess komplexitet. Samtidigt väcker fyndet frågor. Som varifrån denna 15 centimeter höga ormbunke får den energi som krävs för att kopiera ett mer än tio meter långt dna, så snart en av dess celler ska dela sig. Att en så pass lång dna-molekyl får plats i liten cell kan tyckas märkligt. Men dels är molekylen förhållandevis liten, dels ligger den tätt sammanpackad inuti cellen.
En anledning till att vissa växter har utvecklat så stora arvsmassor tros vara att de är mindre känsliga för stora mutationer, som när en hel kromosom plötsligt fördubblas. För medan vi människor endast har två kromosomer av varje, en från vardera föräldern, har exempelvis potatisen fyra, medan jordgubben har åtta kromosomer av varje.
T. oblanceolata må vara liten. Men den är ändå något större än den tidigare rekordhållaren: Paris japonica som är en växt som finns i Japan. I djurriket är det en australisk lungfisk som innehar rekordet med 43 miljarder baspar, att jämföra med människan som ”bara” har cirka tre miljarder baspar i varje cell.
Läs mer:
Esternas besatthet av sin egen arvsmassa fick sajt att krascha
Svenska forskare har kartlagt mammutarnas sista tid på jorden
