I december 2020 släppte den japanska rymdsonden Hayabusa-2 ner en kapsel i öknen norr om Adelaide i Australien. I den fanns markprover från asteroiden Ryugu.

Nu har forskare analyserat dem på jakt efter de molekyler som bygger upp vår arvsmassa.

– Vi hittade alla fem kvävebaser som används i modern biologi i Ryugu-proverna, säger Toshiki Koga, forskare vid Jamstec, Japans organ för marin geovetenskap och teknik i Yokosuka i Japan.

Det behövs fem byggstenar för att bygga upp dna och systermolekylen RNA (se faktaruta) som är grunden för allt liv på jorden. I tidigare analyser av proverna hittade forskarna bara en av dem, uracil.

– Eftersom alla fem krävs för det genetiska systemet var det viktigt att slå fast om hela uppsättningen kunde finnas i proverna från Ryugu, säger Toshiki Koga.

Asteroider är små himlakroppar som ligger i omloppsbana runt solen, och kan vara allt från någon meter till flera mil stora. Ryugu har en diameter på ungefär 900 meter.

De fem byggstenarna har också hittats i prover hämtade från en annan asteroid, Bennu, och även i meteoriter som fallit ned på jorden.

– Det tyder på att molekylerna kan finnas på många asteroider, säger Toshiki Koga.

Astrobiologen Sandra Siljeström på forskningsinstitutet Rise i Stockholm, som inte var inblandad i den nya studien, håller med.

– Att man bekräftar att de även finns på den här asteroiden indikerar att de troligtvis finns på många andra också, säger hon.

Asteroider kan ses som överblivet byggmaterial från när solsystemet bildades för ungefär 4,5 miljarder år sedan.

– Våra resultat stöder idén att kvävebaserna kan ha bildats på asteroider och levererats till den unga jorden genom meteoriter och asteroidnedslag. Därför kan några av byggstenarna som behövs för liv ha funnits tillgängliga på jorden redan innan livet uppstod, säger Toshiki Koga.

Fakta.Dna och RNA

Dna-molekylen bär på arvsmassan i alla kända levande organismer. Dna:t är som en ritning med instruktioner för hur organismens celler ska byggas upp. Molekylen är en kedja, uppbyggd av fyra olika byggstenar, eller så kallade kvävebaser: adenin (A), tymin (T), guanin (G) och cytosin (C). Adenin kopplar alltid ihop sig med tymin, och guanin med cytosin.

RNA-molekylen ser ut som en halv dna-kedja – en enkelspiral istället för en dubbelspiral. RNA har byggstenen uracil (U) istället för tymin (T). I cellerna används RNA bland annat för att hämta information från dna-molekylen. Vissa virus har även arvsmassa av RNA.

Källa: NE

De nya resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Astronomy, kan även ge ledtrådar till vilka kemiska reaktioner som leder fram till att molekylerna bildas.

– Våra resultat visar också hur värdefullt det är att hämta prover från asteroider. Det gör det möjligt att undersöka orört material som inte har påverkats av miljön på jorden, säger Toshiki Koga.

I proverna finns även många andra liknande molekyler som inte används i vår arvsmassa. Enligt Sandra Siljeström, som själv letar efter spår av liv på vår grannplanet Mars, kan det vara användbart för att hitta tecken på liv på andra himlakroppar.

– Icke-biologiska processer kanske skapar många olika kvävebaser. Om man hittar väldigt stora mängder av bara några få av dem så är det ett tecken på liv: att något gått in och valt ut just dem, säger hon.

Liv på andra håll i universum behöver inte vara uppbyggt av just de fem som livet på jorden använder. Men det är sannolikt att även andra livsformer bara utgår från en liten del av dem.

– Man kan tänka sig att det är som en legolåda med en massa olika typer av klossar, och där livet bara använder fem av dem, säger Sandra Siljeström.

Fakta.Hayabusa-2

Rymdsond från det japanska rymdorganet Jaxa. Namnet Hayabusa betyder pilgrimsfalk.

Sonden skickades upp i december 2014 och nådde asteroiden Ryugu i juni 2018. Den gick i omloppsbana runt Ryugu i ett och ett halvt år. Flera strövare (robotbilar) sattes ned på asteroiden och samlade in prover.

I november 2019 lämnade sonden Ryugu, och i december 2020 släppte den ned en kapsel med prover från asteroiden på jorden.

Hayabusa-2 fortsätter sin färd i solsystemet och kommer att besöka ytterligare två asteroider år 2026 respektive 2031.

Källa: NE

Asteroider, meteoriter och kometer

Meteoriter kallas himlakroppar i rymden som är under en meter i diameter, när en meteorit går in i jordens atmosfär och fattar eld kallas den för en meteor.

Asteroider är små steniga himlakroppar som ligger i omloppsbana runt solen och kan vara alltifrån någon meter till många mil i diameter.

Kometer går också i omloppsbana runt solen men består av is, stoft och stenpartiklar. De varierar i storlek från några kilometer till många mil i diameter.

Källa: Nasa/Rymdstyrelsen.

Läs mer:

Forskarna gör sig redo för asteroidkontakt fredag den 13:e

Prover från asteroid ifrågasätter idé om livets början

Johan Nilsson: Kraschande asteroider kan få livet att blomstra

Share.
Exit mobile version