När Livsmedelsverket i höstas presenterade sitt förslag till nya svenska kostråd blev det snabbt tydligt att frågan är laddad. Det nya rådet om att minska mängden rött kött och chark från 500 till 350 gram i veckan krockade med regeringens ambition att värna svensk köttproduktion.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) krävde omgående en fördjupad analys av hur de nya kostråden skulle påverka inte bara folkhälsan utan även böndernas och livsmedelsföretagens intressen, beredskapen, klimatet och den biologiska mångfalden.

Livsmedelsverket har nu uppdaterat kostråden och kommer fram till att råden leder till få konsekvenser.

– Vår analys visar att även små förändringar i konsumtionen skulle få positiv effekt på folkhälsan, men ganska liten påverkan på produktionen, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket och projektledare för kostrådsarbetet.

En förklaring är att få svenskar förväntas lägga om sina matvanor. Myndigheten anser att det sannolikt bara är fem procent fler än i dag som kommer att nå målet om att äta högst 350 gram rött kött och chark i veckan. I dag äter 37 procent av kvinnorna maximalt 350 gram i veckan, medan 15 procent av männen når målet.

Det krävs att ytterligare knappt en av tre svenskar drar ner på köttet för att det skulle få större konsekvenser för de köttproducerande lantbrukarna.

Deras produktion skulle enligt analysen då minska med tio procent.

– Det är alltså ganska osannolikt att så många skulle följa våra kostråd. Vi vet sedan tidigare att det är svårt att påverka människors matvanor.

Men varför tar myndigheten fram kostråd om få förväntas följa dem?

– Det är viktigt att det finns kostråd som vilar på vetenskaplig grund för dem som vill äta hälsosamt, säger Åsa Brugård Konde.

Myndigheten skriver i sin analys att det snarare är svenskarnas vilja att välja mer svenskt kött som är avgörande för vilka konsekvenser kostråden får för samhället. I dag importeras knappt hälften av allt nötkött.

Om konsumtionen av svenskt och importerat kött minskar lika mycket, kan svensk köttproduktion minska. Väljer befolkningen i stället svenskt kött i högre utsträckning än i dag kan produktionen av svenskt kött öka, även om den totala köttkonsumtionen minskar.

– För miljön och svensk livsmedelsproduktion och beredskap kan man välja svensk mat. Men vi menar att det är på andra sätt än genom kostråd som vi kan påverka den svenska köttproduktionen och den biologiska mångfalden. Men det ligger inte inom Livsmedelsverkets uppdrag.

Ur hälsoperspektiv vinner samhället dock på att få ner köttkonsumtionen, anser Livsmedelsverket. Myndigheten har räknat på vad som skulle hända om ytterligare fem procent av befolkningen når målet. Det visar sig att 170 cancerfall, 700 hjärt- och kärlsjukdomsfall och 40 dödsfall i tjock- och ändtarmscancer, stroke, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom kan undvikas varje år.

– Även en liten minskning skulle alltså få positiv effekt på hälsan, säger Åsa Brugård Konde.

DN har sökt landsbygdsministern för en kommentar.

Läs mer:
Mindre kött och mer grönt – nya kostråd för första gången på tio år

Fakta.De nya kostråden

• Håll igen på läsk, sötsaker och snacks.

• Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär per dag, gärna mer.

• Ät bönor, ärter och linser ofta – gärna varje dag.

• Välj fullkorn när du äter bröd, pasta och gryn.

• Ät fisk två-tre gånger i veckan.

• Ät gärna kött, men helst inte mer än 350 gram per vecka från nöt, gris och lamm. Det motsvarar 400–500 gram före tillagning. Bara en liten del bör vara chark. I dag äter vuxna i snitt 511 gram kött i veckan.

• Ät mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som fil eller yoghurt.

• Välj rapsolja och andra nyckelhålsmärkta matfetter.

• Ät gärna två-tre matskedar osaltade nötter och frön varje dag.

• Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj salt med jod.

• Håll igen på alkohol.

Källa: Livsmedelsverket.

Share.
Exit mobile version