Efter en lång period av minskat nettoupptag av växthusgaser i Sveriges skog och mark har trenden vänt. Enligt ny statistik från Naturvårdsverket ökade kolinlagringen i markanvändningssektorn betydligt under 2024. Det totala nettoupptaget för skog och mark uppgick till 54,3 miljoner ton 2024, vilket är en ökning med 8 miljoner ton jämfört med året innan.
Nettoupptaget är nu tillbaka på nivåer som sågs för tio år sedan.
Återhämtningen beror främst på ett ökat upptag i levande träd på skogsmark. Enligt Naturvårdsverket har ”tillväxttakten i träden” först planat ut och därefter börjat öka något.
Den positiva utvecklingen sammanfaller med att avverkningarna minskade under 2023 och 2024, vilket DN rapporterat om tidigare. Denna minskade avverkning – från historiskt höga avverkningsnivåer åren 2014 till 2022 – lyfts fram som en bidragande orsak till det ökade kolupptaget.
En viktig orsak är att det flera år långa utbrottet av angrepp från granbarkborrar sedan extremsommaren 2018 är över. Det har lett till att både skyddsavverkning och träd som försvinner på grund av skadedjursangrepp och stormfällning (så kallad naturlig avgång) har minskat. Torkan 2018 slog också hårt mot skogens tillväxt, men även den har nu återhämtat sig.
– Det visar hur känslig skogen är för den typen av händelser, säger Malin Kanth, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker och ledamot i regionfullmäktige för Socialdemokraterna, understryker att minskad avverkning har en snabb effekt på inlagringen:
– För att kunna begränsa klimatförändringarna krävs att vi både minskar utsläppen och ökar kolinlagringen. Skogsindustrin och politikerna pratar ogärna om detta, men den enda åtgärd som snabbt och nämnvärt kan öka nettoinlagringen är att dämpa avverkningstakten, säger han.
Trots den förbättrade kolinlagringen är risken fortfarande stor att Sverige missar EU:s bindande krav om att öka kolinlagringen. DN har tidigare rapporterat att Sverige och Finland lobbar mot EU-kommissionen för att dessa klimatkrav ska mildras – en kampanj som delvis verkar ha fått gehör.
Men Magnus Nilsson understryker att klimatkraven på skogen inte kan minskas utan att kraven på minskade utsläpp i så fall skärps.
– Annars riskerar EU att missa sina internationella klimatåtaganden om 55 procents utsläppsminskning till år 2030. I Sverige står valet mellan att antingen snabbare pressa ned trafikens utsläpp eller att minska avverkningarna. Vi kan inte strunta i bägge delar, säger han.
DN har tidigare förklarat hur EU:s bindande klimatlagstiftning kan leda till chockhöjda bränslepriser om Sverige inte lyckas med att uppfylla EU:s klimatkrav på skogen fram till 2030.
Ett problem med klimatkraven på skogen är att metoderna för att beräkna kolupptaget är mycket osäkra. Årets statistik visar inte bara att kolupptaget för 2024 har ökat, utan också att kolupptaget hela perioden tillbaka till 1990 är mycket större än man tidigare antagit. Naturvårdsverket förklarar uppräkningen med att deras metoder har förbättrats.
Myndighetens klimatanalytiker Malin Kanth betonar dock osäkerheten i siffrorna.
– Man ska vara medveten om att det alltid finns en stor osäkerhet då det vi beräknar är väldigt små förändringar i mycket stora kolförråd. De senaste 2-3 åren är de mest osäkra i statistiken, säger hon.
Detta betyder inte att Sverige klarar EU:s klimatkrav?
– Nej, vi kan inte säga det. Vi kommer att redovisa det i underlaget till regeringens klimatredovisning som kommer i slutet av mars. Det är för tidigt att spekulera i vad detta betyder.
Läs mer:
Här avgörs Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser
Risk för bränsleprischock – regeringen vill få EU att minska klimatkraven
Sverige vädjar till EU – vill ha sänkta klimatkrav på skogen
EU kan mildra klimatkrav på skogen efter svenskfinska brevet




