Förra veckan berättade DN om Kateryna Hodun som fick avslag på sin ansökan om nytt arbetstillstånd med motiveringen att hennes löneökning var högre än den genomsnittliga löneökningen på svensk arbetsmarknad.
På hennes företag fanns det ytterligare två personer som hade samma motivering i sina avslagsbesked och Kateryna Hoduns juridiska ombud säger att hon har flera liknande fall på sitt bord.
– Bedömer vi att arbetsgivaren enbart har höjt lönen för att ge ett arbetstillstånd kan vi neka ett arbetstillstånd, sade Henrik Lindholm, presskommunikatör på Migrationsverket, till DN då.
Nu säger dock Migrationsverkets talesperson i arbetstillståndsprocessen Hanna Geurtsen att en löneökning, oavsett hur hög den är, inte ska vara skäl för avslag.
– Att en lön höjs drastiskt till en nivå som ligger över det kollektivavtalsenliga är inte i sig ett skäl för avslag. Men det kan vara en indikation på att avsikten med den här ansökan är något annat än att arbeta, säger hon.
Om Migrationsverket nekar ett arbetstillstånd måste de alltså kunna argumentera för att anställningsavtalet är ett skenavtal eller att arbetsgivaren inte kommer att kunna följa sin del av avtalet.
– Det är inte svart eller vitt. Vi utreder ärenden djupare baserat på denna typ av indikationer och gör bedömningar på helhetsbilden, säger Hanna Geurtsen.
Tidigare krävdes det en lön på 13 000 kronor i månaden för att få ett arbetstillstånd. Sedan regeringsskiftet har Tidö-partierna drivit igenom ett nytt tuffare försörjningskrav. Nu krävs det en lön på 80 procent av den svenska medianlönen. Det vill säga en månadslön på 28 480 kronor för att få arbete i Sverige om man kommer från ett land utanför EU eller det europeiska ekonomiska samarbetet, EES.
Personer som i dag tjänar under den nya gränsen behöver därför få en löneförhöjning för att få ett nytt arbetstillstånd.
Trots att Hanna Geurtsen menar att enbart en löneökning inte bör vara ett för avslag på en ansökan har flera personer fått avslagsbesked med just den motiveringen. Även Migrationsdomstolen skriver att de ”anser att en orimlig löneökning kan utgöra skäl att neka arbetstillstånd”.
– Då uppstår ju ett moment 22 som jag förstår att arbetsgivarna inte vet hur de ska manövrera sig ut ifrån. Men det är inte avsikten och det är inte så vi ska tillämpa lagen, säger Hanna Geurtsen.
Migrationsminister Johan Forssell (M) säger att det i grund och botten är det positivt att arbetsgivare höjer löner för att klara försörjningskravet, men att det finns risk för skenavtal där den faktiska lönen är lägre.
– Vi har i grunden en positiv syn på högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Vi vill att fler ska komma hit och arbeta, det är jätteviktigt. Sedan är vi ju samtidigt glasklara med att fusk, och ibland också utnyttjande, det har ingen plats på arbetsmarknaden.
Fakta.Försörjningskravet
Om du kommer till Sverige från ett land utanför EU eller EES för att arbeta behöver du ett arbetstillstånd. Den 30 november 2022 skärptes kraven på att få ett sådant, efter ett förslag från regeringen och Sverigedemokraterna.
Tidigare behövde man ha en lön på 13 000 kronor i månaden, men det höjdes till en lön som är 80 procent av medianlönen i Sverige.
Den 18 juni i år låg medianlönen på 35 600 kronor. För ett arbetstillstånd krävs det alltså en lön på 28 480 kronor i månaden före skatt.
Personer som söker uppehållstillstånd eller uppfyller krav för uppehållstillstånd påverkas inte av höjningen. Inte heller professionella tränare och idrottare, au pairer eller praktikanter inom forskning eller internationellt utbyte påverkas av de nya reglerna.
Källa: Migrationsverket
Är det fusk att höja lönen för att få ett arbetstillstånd?
– Svaret är att man alltid gör en individuell bedömning. Det gör Migrationsverket och det gör Migrationsdomstolen.
Hannes Sjöberg, näringspolitisk expert på arbetsgivarorganisationen Almega, är kritisk till att Migrationsverket har gjort avslag med hänvisning till löneökningen.
– De ska ju ha möjlighet att neka arbetstillstånd om de har rimliga skäl att anta att det är fusk. Men att lönen bara höjs, det är inte grund nog, säger han och lägger till:
– Ja, anledningen till att de höjer lönen är för att de vill få ett arbetstillstånd. Men anledningen till att de vill ha arbetstillståndet är att de vill behålla den anställda.
