Lova Lindblad skakar på huvudet när hon tittar på det svenska modeföretagets Instagramkonto i sin mobil:
– Jag tycker generellt att det är ett problem att man bara har smala eller väldigt smala personer som modeller. Men det blir ännu värre när de dessutom poserar för att framhäva det.
Hon pekar på hur de magra modellerna poserar för att dra fokus till nyckelben, revben eller kotor. Just den typ av bilder som kallas pro-ana-inspirerade och som blivit allt vanligare i kölvattnet av smaltrenden. Hon scrollar vidare bland bilderna:
– Eller det här att man ligger ner och försöker få fram höftbenen – det är också jättekonstigt.
Fakta.Pro-ana
Pro-ana står för ”för anorexi” och är en subkultur som hyllar självsvält och den anorektiska kroppen. I dag talar man även om pro-ana utanför subkulturen, till exempel när det gäller företag eller kreatörer som återskapar ”anorexi-estetiken” i sin marknadsföring.
Lova är i dag 19 år och frisk. Men under några viktiga år under tonåren drabbades hon av ätstörningen anorexi och blev inlagd för slutenvård. Forskare inom ätstörningar räknar med att anorexi till största delen kan förklaras av genetik, men att resten handlar om miljö och sociala orsaker som till exempel skönhetsideal och kroppsmissnöje. Experimentella studier har också visat att sociala medier bidrar till just kroppsmissnöje.
Lova berättar att hon lidit av ett missnöje med kroppen sedan hon var barn, men hon är tydlig med att sociala medier inte var anledningen till att hon insjuknade. Däremot är hon övertygad om att hennes sociala medier-flöde bidrog till att förvärra och upprätthålla sjukdomen.
– Jag hade en ångestproblematik i botten och åt en medicin som gjorde att jag började gå ner i vikt. Men när jag väl var sjuk så drev sociala medier mig att vara kvar i ätstörningen. Dels genom ”thinspo”, alltså motivation till att fortsätta vara sjuk, och dels genom att se alla smala människor som man vill efterlikna.
I Lovas sociala medier dök det upp allt smalare modeller, influerare och fitnesspersoner. Men också inlägg med osunda smaltips om mat med minimalt kaloriintag, samt falska så kallade ”recovery”-konton (från ätstörda personer som fortfarande är sjuka) och en allmän glorifiering av smalhet.
– Algoritmerna påverkade mig framför allt. Om jag la till en video på Youtube eller Tiktok så kom det bara ännu mer och grövre saker hela tiden. Till slut var hela mina sociala medier fyllda med ätstörda saker och inspiration till att bli sjukare.
På Instagram fick hon upp allt fler avmagrade modeller och influerare.
– Det var smala modeller som var tydligt sjuka eller pratade om att de var sjuka, men som ändå stod som ansiktet utåt för olika varumärken.
Fakta.Tiktok och dietkultur
● Den amerikanska studien ”Weight-normative messaging predominates on TikTok – A qualitative content analysis” gjordes vid University of Vermont 2022.
● I studien laddade forskarna ner tusen Tiktok-videor från tio populära närings-, mat- och viktrelaterade hashtags som hade över en miljard nedladdningar var. Sedan analyserade man de hundra mest populära videorna inom respektive hashtag för att hitta deras nyckelteman.
● Analysen visade att nästan alla Tiktok-videor som samlades in visade innehåll som föreskrev en viss vikt. Nyckelteman var glorifiering av viktminskning, råd för att uppnå hälsa och smalhet, Det var också en brist på expertröster som tillhandahöll närings- och hälsoinformation.
● Studien visar att det ofta är unga människor utan expertkunskap som engagerar sig och skapar kostkulturinnehåll. De utelämnar livsstilsfaktorer som spelar en roll för vikt och hälsa, och ger tittarna budskapet att viktminskning och smalhet är uppnåeligt och önskvärt för alla, vilket potentiellt leder till ohälsosamma uppfattningar och beteenden kring mat, vikt och kropp.
Lova understryker att hon inte tycker att det är fel att vara smal.
– Det jag reagerar på är när någon väljer att vara väldigt exponerad framför en kamera om man har en ätstörning. Alla gör självklart sina egna val, men jag tycker att det ibland kan vara värt att reflektera över hur det kan påverka andra som tittar. Samtidigt är det ofta svårt att själv se när man är sjuk, och därför vill jag inte lägga skuld på individen.
När Lova själv var sjuk tänkte hon på innehållet på sociala medier som någonting som var ”bra” för henne och som ”hjälpte”.
– Jag insåg ju inte att jag var sjuk. Jag ville jag ha kvar de här sakerna för att kunna bli ännu mer smal, för att kunna försvinna ännu mer, säger hon.
Så snart Lova uppnått ett visst mål flyttades det fram ännu en bit. Hon gick runt i bylsiga kläder för att dölja en kropp som hon bedömde som ”äcklig”. Hon kunde se att andra var sjuka, men inte att hon själv var det – trots att skolan slagit larm flera gånger. Hon uppmanades att söka hjälp på vårdcentralen, men där fick hon höra att hon inte uppfyllde kraven för anorexia nervosa eftersom hon ”var inom normalintervallet”.
– Det är ju det sämsta man kan säga till en ätstörd. Det gav mig motivation till att gå ner ännu mer i vikt – och jag blev förstås ännu sjukare.
Till slut fick Lova vård och kunde påbörja resan tillbaka till ett mer normalt liv. För drygt ett år sedan blev hon friskförklarad. På sin arm bär hon numera två tatueringar som visar vad hon gått igenom.
– Tatueringen som jag har på handleden är ett semikolon som innebär att man fortsatte leva även fast man inte orkade, att man fortsatte mot alla odds. Och den på min överarm är symbolen för NEDA, National Eating Disorder Association – en ”recovery”-tatuering.
Lova pluggar nu vård och omsorg på gymnasiet och drömmer om att jobba som specialistsjuksköterska inom akutsjukvård och psykiatri. Hon har också engagerat sig i vårdpolitiska frågor, tillsammans med två vänner har hon startat ett instagramkonto med mottot ”Vi kämpar för att få ätstörningsvården bra igen”.
Lovas sociala medier ser i dag helt annorlunda ut. Hon är noga med att skriva ”inte intresserad” och trycka bort den gamla typen av innehåll så att hon får ett flöde som är fritt från olika typer av smalhets.
– Nu speglar mina sociala medier sådant som jag är intresserad av i livet istället – fotboll, smink, kläder och vården i Stockholm, säger hon.
Fakta.Anorexia nervosa
● Anorexia nervosa eller anorexi är en form av ätstörning som innebär att personen äter avsevärt mindre än vad ens kropp behöver. Man blir upptagen av tankar på mat och rädd för att gå upp i vikt, trots låg vikt och får en störd kroppsuppfattning. Sjukdomen börjar oftast med att den drabbade går ned mycket i vikt under kort tid. Man kan få anorexi oavsett kön och ålder, men det är vanligast att bli sjuk i tonåren.
● Forskare anser numera att sjukdomen beror på en kombination av biologiska och sociala riskfaktorer. Den genetiska sårbarheten spelar en betydande roll i sammanhanget, och förklarar cirka 65 procent av uppkomsten.
● Det finns en stor samsjuklighet när det gäller anorexi, många drabbade lider även av ångest och depression. Anorexi är en av de mest dödliga psykiatriska sjukdomarna.
● Det finns också en koppling mellan autism och anorexi, cirka 20 procent har även en autismspektrumstörning.
● Cirka 80 procent av de drabbade är kvinnor och 20 procent är män.
● Anorexi förekommer hos ca 1% av populationen.
● Över tid tillfrisknar majoriteten av personer med anorexia nervosa.
Källa: Ata Ghaderi, professor i psykologi, Karolinska institutet
Fakta.Här kan du få hjälp
• Frisk & Fri – Riksföreningen Mot Ätstörningar: www.friskfri.se
• Föreningen Shedo (self harm and eating disorder organisation): www.shedo.se
• Tjejzonen (stödorganisation för tjejer): www.tjejzonen.se
• Ätstörningszonen: www.tjejzonen.se/fa-stod/atstornings-zonen
• MIND: www.mind.se
• Anhörigas Riksförbund: www.anhorigasriksforbund.se
• RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa: www.rsmh.se
• KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar/CEDI Centre
for Eating Disorders Innovation: www.atstorning.se
• Vårdcentralen – för bedömning, remiss och psykologstöd under väntetiden.
Vet du mer?
Vi kommer gärna i kontakt med dig som har insyn i modebranschen. Du kan höra av dig till reporter catia.hultquist@dn.se.
Läs mer:
Svenska modeföretag visar upp anorektiska ideal på sociala medier
Forskare: Sociala medier eldar på ätstörningar
RO: Att lagstifta om extrem smalhet riskerar att bli snårigt
