Antalet cancerfall i befolkningen fortsätter att öka. Förra året drabbades 74 000 personer av cancer, men samtidigt dog färre i sjukdomen. Det visar ny statistik från Socialstyrelsens cancerregister.
Bland de cancerformer som ökar finns lung- respektive urinblåsecancer. Det förbryllar Bengt Järvholm, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, eftersom rökning är den viktigaste riskfaktorn för cancer i lungorna och urinblåsan.
– Svenskarnas rökvanor har ju förändrats dramatiskt under de senaste decennierna, och det borde synas i statistiken, menar han.
På 1960-talet rökte hälften av alla män dagligen, medan kvinnor rökte som mest på 1970-talet, då ungefär var tredje kvinna rökte varje dag. I dag röker drygt var tjugonde svensk (6 procent) enligt enkätundersökningar som Folkhälsomyndigheten har gjort.
Risken för lungcancer sjunker snabbt efter att man har fimpat för gott. En brittisk studie har till exempel visat att antalet som hade fått lungcancer före 75 års ålder minskade från 16 procent till 3 procent bland dem som slutade röka innan de fyllde 50.
Bengt Järvholm är en av forskarna bakom en studie som utmanar synen på hur länge rökningen påverkar hälsan. Umeåforskarna jämförde svenskarnas förändrade rökvanor från 1950-talet med insjuknandet i lungcancer mellan 1970 och 2021 hos män och kvinnor i åldrarna 40-84 år.
Resultatet visar att risken att drabbas varierade beroende på typ av lungcancer, ålder och kön. Bland yngre män och kvinnor minskade cancerrisken, och forskarna förväntade sig samma resultat bland de äldre.
Men hos äldre män (75-79 år) visade det sig att lungcancer var lika vanligt 2021 som 1970. Skivepitelcancer, som har den starkaste kopplingen till rökning, hade minskat, men samtidigt hade en annan vanlig typ av lungcancer (adenocarcinom) ökat kraftigt.
Hos kvinnor i samma åldersgrupp hade skivepitelcancer tvärtom ökat – till samma nivå som bland männen. För adenocarcinom var risken lika stor bland båda könen.
– Det var lite överraskande, säger Bengt Järvholm.
Att fler äldre kvinnor får lungcancer menar han beror på att kvinnorna generellt började röka senare än män.
Det finns flera tänkbara förklaringar till det oväntade resultatet, menar han. Till exempel att tidigare antaganden om hur snabbt cancerrisken minskar efter rökstopp har varit överdrivna.
– Vi kan inte heller utesluta att andra faktorer, som miljö och livsstil, spelar en större roll än vi trott.
Ska man tolka det som att det är lönlöst att sluta röka?
– Nej, absolut inte. Att sluta röka minskar inte bara cancerrisken, det har också en akut positiv effekt på till exempel risken att få en hjärtinfarkt.
En annan förklaring till den överraskande utvecklingen kan vara att de som svarar på en enkät underrapporterar sin rökning.
– Vi har undersökt försäljningen av cigaretter i landet, och vi såg att den inte sjönk i samma takt som antalet rökare uppgavs minska. Jag tror att mörkertalet är stort; man når inte alla rökare med enkäter.
Läs mer:
Rökningen slår mot svagare grupper
