– Vi vill ha en rättvis skolpeng som sätter elevens behov före systemet, säger oppositionsborgarrådet Andréa Hedin (M).
I dag är Stockholms stads socioekonomiska stöd 1,5 miljard kronor om året. Det fördelas utifrån bland annat invandringsår, föräldrarnas utbildning och inkomst, eventuellt ekonomiskt bistånd och elevens boendemiljö.
– Dessutom tillkommer statsbidrag som fördelas på samma sätt, och extrapengar för nyanlända, säger Andréa Hedin.
I våras sjönk betygen i Stockholm, både i de socioekonomiskt starkaste och i de socioekonomiskt svagaste skolorna. Moderaterna anser att det socioekonomiska stödet inte fungerar som det är tänkt – att kompensera för att elever i utsatta skolor har sämre förutsättningar.
Tidigare har skolresultaten i utsatta områden stigit flera år i rad, ska ni verkligen dra slutsatser av ett enstaka år?
– Man ska vara försiktig med slutsatserna när det bara gäller ett år, men betygen sjunker både i starka och mer utsatta skolor. Och det har inte gjorts någon riktig utvärdering av det socioekonomiska stödet, det är ett underbetyg till oss politiker.
Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) menar att M:s förslag tydligt visar skiljelinjerna mellan dem och den rödgröna majoriteten.
– Det är ett svek mot de svagaste, säger hon.
Enligt Emilia Bjuggren har det socioekonomiska stödet utvärderats av IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, 2020 och av Stockholms utbildningsförvaltning 2022.
– I många skolor i utsatta områden klarar en fjärdedel av eleverna inte gymnasiebehörighet. Vi vet vad många elever inte klarar, matematik och simning. Det här skulle betyda färre lärare och en neddragen elevhälsa, säger hon.
Stockholms stad måste tänka över var pengarna gör störst nytta, menar Andréa Hedin.
– Jag har gjort närmare 100 skolbesök och det finns alltför många klassrum med elever som är i behov av stöd men inte får det. Vi behöver mer behovsanpassat stöd till skolorna i stället för socioekonomiskt.
Tröskeln för att få flytta till en specialskola eller en särskild undervisningsgrupp har blivit väldigt hög, anser Moderaterna som nu vill flytta 40 miljoner från det socioekonomiska stödet till barn i behov av särskilt stöd, oavsett vilken skola de går i och var de bor.
Hur ska det gå till, rent praktiskt?
– Jag har stort förtroende för professionen, lärare och elevhälsan vet vilka elever som behöver stöd, säger Andréa Hedin.
Ska skolorna ansöka om extrapengar för vissa elever?
– Exakt hur det ska gå till får vi utreda, men elever som behöver, till exempel, en extra resursperson ska få det oavsett om de bor på Södermalm eller i Farsta.
För elever som inte har så stora behov, men behöver stöd, är de vanligaste anpassningarna enligt henne hörselkåpor, skärmar runt eleven och att flytta bänken närmare läraren.
Att skolor med tuffare förutsättningar får extra resurser är nödvändigt – men det måste bygga på evidens och tydlig styrning av vad som ska uppnås, menar Moderaterna. Och samtidigt ökar antalet elever som är i behov av särskilt stöd lavinartat, enligt dem, och resurserna täcker inte de behov som finns i skolorna.
Moderaterna vill också ändra i de faktorer som avgör om en elev får socioekonomiskt stöd. Invandringsår och vårdnadshavares inkomst ska inte längre väga lika tungt, anser de. Andréa Hedin påpekar att inkomster kan gå upp och ner och att invandringsår räknas två gånger, både i det socioekonomiska stödet och i extrabidrag till nyanlända.
– Det gör ju också stor skillnad vilket land du kommer ifrån, det är ett väldigt trubbigt system, säger Andréa Hedin.
Enligt S satsar majoriteten i Stockholm stad på barn i behov av särskilt stöd.
– Vi har byggt ut de särskilda, mindre, undervisningsgrupperna väldigt mycket, säger Emilia Bjuggren.
Fakta.Socioekonomiskt stöd
Modellen för socioekonomisk fördelning syftar till att fördela resurser så att skolorna har möjlighet att jämna ut skillnader i resultat som antas bero på skillnader i elevers socioekonomiska förutsättningar.
Resursfördelningen görs utifrån en prognos över hur många av skolans elever som beräknas nå behörighet till ett nationellt gymnasieprogram.
Källa: Stockholms stad
Läs mer: Flickors skolbetyg sjunker i Stockholms utsatta områden
