Ända sedan flyktingkrisen 2015 har migrationen varit en glödhet politisk fråga. Men efter de senaste årens omläggning av flyktingpolitiken har antalet som invandrar till Sverige minskat rejält.
Nu väntas nästa stora strid i stället stå om integrationen. Både höger- och vänstersidan mobiliserar för en valrörelse med hårda konfrontationer om hur de som kommit hit ska bli en del av Sverige.
– Vi kan inte förändra de beslut som har fattats tidigare, men vi arbetar dag och natt för att förändra i alla fall det som ligger framför oss, säger migrationsminister Johan Forssell (M).
– Det blir en valfråga men det är större än så. Det är en ödesfråga för Sverige, säger Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson Lawen Redar.
När Moderaterna håller partistämma den kommande helgen är integrationen en av de stora frågorna. M-ledningen lägger fram flera förslag som sticker ut. Till exempel vill M att invandrare ska skriva på ett kontrakt där det framgår vilka svenska värderingar de förväntas rätta sig efter.
– Om man inte gör det så säger man ju att man inte vill vara en del av Sverige. Och då ska man inte heller kunna bli svensk medborgare, säger Johan Forssell, som varit med och tagit fram förslaget.
M vill att en myndighet ska ta fram en lista på vad som är svenska värderingar, en slags värderingskanon. Utgångspunkten är att framgångsrik integration förutsätter en anpassning till svenska värderingar och inspirationen är hämtad från den kulturkanon som regeringen tog emot tidigare i år.
Enligt Johan Forssell kan det handla om sådant som individens frihet, att barn har egna rättigheter och att människor ska leva jämställt i Sverige.
Behövs det ett myndighetsuppdrag för att ta fram en sån lista?
– Det finns en poäng med att inte en politiker sitter och tar fram det här. Vi kan konstatera att vi har en värderingskris i Sverige. Genom att ställa det här kravet så gör vi tydligt och klart vad det är som gäller här, säger Johan Forssell.
Ett annat förslag är att inrätta så kallade integrationszoner. Det kan handla om att vissa områden ska omfattas av särskilda regler, till exempel kring trygghetsfrågor och skolan, men det finns också tankar om lägre skatter och arbetsgivaravgifter.
Ska man se det som att ni vill skapa ett slags interna skatteparadis för invandrare?
– Det håller jag inte med om. Det här är ju inga etniska zoner utan det gäller för alla som bor där, oavsett om man är född i Sverige eller har invandrat. Vi skulle gärna vilja se en modell där människor söker sig till de här områdena.
M vill också att det ska finnas en större blandning av boendeformer i de utsatta områdena, som i dag domineras av hyresrätter. Enligt förslaget till M-stämman ska det genomföras fler ombildningar till bostadsrätter och ägarlägenheter och byggas fler småhus.
Den här blandningen är något som även Socialdemokraterna eftersträvar – men Johan Forssell anser att det ändå finns stora skillnader mellan hur M och S ser på bostadspolitiken.
Enligt Forssell vill S genomföra en ”tvångsblandning” av befolkningen, till exempel genom att bygga billiga hyresrätter i socioekonomiskt starka områden. Risken är då att utanförskapsområdenas problem bara flyttas till välmående villakvarter, enligt den moderata tolkningen. Johan Forssell köper inte att S förnekar att partiet skulle eftersträva en ”tvångsblandning”.
– Det är alldeles uppenbart att det är det de menar, säger han.
Vad är problemet med att befolkningen skulle ”blandas” mer?
– Vi har ingenting emot att människor blandas, tvärtom. Men vi Moderater anser att människor ska få bo där de själva vill bo och att man ska få avgöra det själv.
Socialdemokraternas Lawen Redar avfärdar kategoriskt allt tal om ”tvångsblandning”.
– Det finns inget tvång. Det är lögn, säger hon.
Klart är att bostadspolitiken spelar en central roll i Socialdemokraternas nya integrationspolitik. Målsättningen är att Sverige i framtiden inte ska ha några utsatta områden.
För att nå dit vill S att stat, kommuner och näringsliv kommer överens om att lyfta de områden som i dag är utsatta. Konkret kan det handla om att bygga bostadsrätter och radhus där det i dag nästan bara finns hyresrätter, det vill säga ungefär samma sak som Moderaterna eftersträvar.
Förhoppningen är att de som har lyckats skaffa sig en bättre ekonomi ska stanna kvar och bidra till att höja områdets status.
– Gör man ett rejält lyft så är ju ambitionen att människor inte nödvändigtvis ska behöva flytta ut för att få det bättre. För i dag tvingas man till det. Det är det tvång som existerar i dag, säger Lawen Redar.
Ett annat S-förslag som högersidan har angripit är kommunala förköp – att kommuner ska ha företräde till att köpa upp mark och fastigheter i syfte att bryta segregationen. Enligt Lawen Redar är tanken inte att det ska användas för att tvinga in hyresgäster i villaområden. I stället exemplifierar hon med nedgångna förortstorg där privata värdar låtit byggnader och lokaler förfalla.
– Det handlar om att ta tillbaka platser som borde tillhöra det offentliga, säger Lawen Redar.
Men ni skriver i er samhällsanalys att det behövs en ”bättre balans i befolkningssammansättningen”. Vill du inte att folk ska ”blandas”?
– Det vi vill åstadkomma är en bättre social sammansättning över tid i det som i dag är utsatta områden, säger Lawen Redar och fortsätter:
– Det finns inget förslag på nationell nivå som handlar om att vi skulle vilja bygga hyresrätter i befintliga villaområden. Våra förslag handlar om att vi måste materiellt lyfta de utsatta områdena.
Att Lawen Redar säger ”nationell nivå” är ingen tillfällighet. I Stockholm har det S-ledda styret lagt fram planer på att bygga samman välbärgade villaområden som Bromsten med miljonprogramsområdena på Järvafältet. Hyreshus ska byggas nära villor, har finansborgarrådet Karin Wanngård (S) sagt.
Detta används som ett slagträ i debatten och visar enligt Moderaterna att S verkligen är ute efter att tvinga fram förändringar. Lawen Redar avfärdar argumentet med att det handlar om att blanda bebyggelsen i nya områden.
Bakom det höga tonläget finns ändå en samsyn kring mycket. Både S och M vill ha stram migrationspolitik, strängare språkkrav, en offensiv mot hedersförtryck och hårdare styrning av var nyanlända bosätter sig.
Partiernas ideologiska skiljelinjer lyser samtidigt igenom. M betonar individens ansvar och ekonomiska incitament i form av skattesänkningar. S tror på stora grepp från samhällets sida, med offentliga investeringar och en aktiv bostadspolitik. Och valrörelsens dynamik kommer att höja konfliktnivån ytterligare.
– Det här kommer att bli en stor fråga i valet och jag tror att väldigt många håller med oss om att vi inte löser integrationsproblemet genom att man tvångsflyttar människor, säger Johan Forssell.
– Vi kan inte fortsätta som vi har gjort i 30 år. Vi måste lägga om politiken men Moderaterna använder gammal skåpmat för det nya Sverige. Det tycker jag är synd och tråkigt, säger Lawen Redar.
Läs mer:
Invandringen inte längre viktigast – här är frågan som toppar väljarnas lista inför valet
Miljardklyftan som splittrar oppositionen
