Magdalena Andersson: “Att stram migration behövs är fast förankrat”

Magdalena Andersson är på uppenbart gott humör. Hon kommer direkt från en debatt med Ulf Kristersson (M) där S-ledaren svingat hårt mot regeringens ekonomiska politik. I veckan fick hon ett nytt slagträ i sin hand – en rykande färsk rapport från Finanspolitiska rådet.

– Nu har ju regeringen slarvat bort alla pengarna – igen, säger Andersson redan innan DN hunnit ställa intervjuns första fråga.

Men kritiken från rådet drabbar även Socialdemokraterna, som varit med på stora delar av politiken. Sänkt matmoms, som var ett S-krav, döms ut som dyr och ineffektiv.

– Det kan vara en relevant kritik, samtidigt är det väldigt tufft för svenska hushåll nu. Det är klart att en sänkning av matmomsen underlättar vardagen, säger Magdalena Andersson.

Rådets hårdaste slag mot regeringen handlar om att skatten sänkts, samtidigt som man lånar till stora utgifter för försvaret. Totalt har Tidöpartierna gjort skattesänkningar på dryga 100 miljarder kronor.

Nivån på skatterna är en klassisk frontlinje mellan Socialdemokraterna och de borgerliga. S har traditionellt sett höga skatter som ett verktyg för mer jämlikhet.

Men Magdalena Andersson har inga planer på att rulla tillbaka alla regeringens sänkningar. Faktum är att de nya skattehöjningar som partiet föreslår inte skulle öka statens inkomster med mycket mer än en procent.

Hur mycket mer jämlikt blir Sverige av det?

– Nej men det är därför det inte är den enda delen i vår jämlikhetspolitik. Nummer ett är arbete åt alla. Det betyder också att få fart på tillväxten. Nummer två är välfungerande välfärd.

S-ledaren spelar ned skatternas betydelse för ekonomisk omfördelning.

– Att vi har förslag på en del skattehöjningar för de som tjänar mest är grädden på moset, säger Andersson.

Som finansminister i regeringen Löfven tillsatte hon Jämlikhetskommissionen – en expertgrupp med fokus på att minska klyftorna i Sverige. Återinförd arvsskatt, avskaffat rot-avdrag och en ny fastighetsskatt fanns bland förslagen. Inget av dessa realiserades.

Blir något av detta verklighet om du får regera igen?

– Vi har inte några sådana förslag.

Däremot lovar S billigare mediciner, avgiftsfri tandvård för unga, förstärkt elstöd – och en höjning av barnbidraget med 200 kronor i månaden. Det skulle vara den första höjningen sedan 2018, men långt ifrån tillräckligt för att kompensera för prishöjningarna.

För att få barnbidraget att räcka till lika mycket som det gjorde då skulle det krävas en höjning på 550 kronor.

Varför får inte barnfamiljerna det?

– Man kan inte återställa allt i en budget, men det här är ett steg vi vill ta nu.

Om Magdalena Andersson är på offensiven mot regeringens ekonomiska politik, så har hon på sistone tvingats på defensiven om migrationen.

Ungdomar som har levt stora delar av sina liv här, som pratar svenska och går på gymnasiet, hotas av utvisning. Det har skapat starka reaktioner – även inom S.

De så kallade tonårsutvisningarna beror på lagändringar som Socialdemokraterna varit med och drivit igenom. I vad som beskrivits som ett ”uppror” internt har partiledningen anklagats för tondövhet, dålig kommunikation och farlig triangulering.

Nu riskerar en av partiets egna, Köpings 21-åriga SSU-ordförande Afnan Agha, att utvisas. I DN:s reportage beklagar sig de lokala partikamraterna över att de inte känner igen sitt parti – samtidigt som de går och knackar dörr för att vinna röster åt Magdalena Andersson.

Kan du förstå att de är besvikna på hur ni hanterat den här frågan?

– Ja men samtidigt så är ju vårt förslag att man ska pausa utvisningarna.

Men ni var ju med och drev igenom den här politiken?

– Det är helt korrekt att förändringarna av lagstiftningen har fått en del effekter som inte är bra.

Vad vill du säga till de socialdemokrater som tycker att detta smärtar moraliskt?

– Det är klart att människor reagerar när en ung person som har gått i skolan i Sverige ska utvisas, precis före gymnasieexamen. Det är en sund reaktion och det är därför vi föreslår en paus.

De uppmärksammade utvisningarna beror på att man tagit bort en ”ventil” i lagen. Den gjorde att människor kunde få uppehållstillstånd om det fanns ”särskilt ömmande omständigheter”. Kvar i lagen finns nu endast ”synnerligen ömmande omständigheter” – ett betydligt smalare nålsöga.

S stod bakom förändringen.

Ångrar du det?

– Ja men det är uppenbart att de här samlade lagändringarna har lett till utfall som inte är rimliga. Det är uppenbart för oss att vi behöver skruva på den ventil som finns.

Resten av oppositionen, med Miljöpartiet och Vänsterpartiet i spetsen, har krävt att den gamla lagen återinförs.

Totalt var det 819 personer som fick uppehållstillstånd av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter året innan lagen ändrades. Före Ukrainakriget var det ännu färre. Det betyder att gruppen utgjorde några få procent av alla som fick stanna av asylskäl.

I DN:s partiledarintervju med Nooshi Dadgostar beskrev hon Socialdemokraternas hållning som omoralisk – och krävde att de ändrade sig. Men Andersson vägrar gå tillbaka till lagen som den såg ut tidigare. Vad hon vill ha i stället kan hon inte svara på.

DN frågar S-ledaren tre gånger vad det betyder att ”skruva på ventilen”.

– Det behöver ju regeringskansliets jurister komma med förslag på. Vi samverkar och diskuterar gärna med regeringen för att kunna hitta en lösning.

Den interna kritiken handlar inte bara om tonårsutvisningarna, utan om att S generellt lagt sig för nära regeringen i migrationsfrågorna.

Men Andersson tänker inte avvika från partiets linje.

– Att stram migration behövs är fast förankrat.

Finns det inte en risk att det här blir förvirrande för väljarna?

– Nej men såhär, det är inget ovanligt när det görs stora lagändringar att det blir en annan tolkning än vad man kanske hade tänkt sig. Då går man tillbaka och så ändrar man lagstiftningen.

Nu har oppositionen enats om kravet på ett stopp för utvisningarna, men den långsiktiga lösningen vill Andersson hitta tillsammans med Tidöpartierna. Och oenigheterna om särskilt ömmande omständigheter är bara ett av många exempel på motsättningar mellan oppositionspartierna som måste lösas ut vid en eventuell regeringsförhandling på vänstersidan.

Kan den som röstar på S lita på att det faktiskt blir en stram migrationspolitik?

– Vi är ju det absolut största partiet i en regeringskonstellation.

Så de andra får vika ned sig?

– Jag ska inte sitta här och förhandla med dig, men att vi är det största partiet i kombination med att det finns ett oerhört brett stöd i riksdagen för en stram migrationspolitik tror jag kommer vara ett bra argument.

Oavsett valutgång kommer den som är statsminister nästa mandatperiod behöva hantera att det rasar ett storkrig i vårt närområde. Andersson vill se fortsatt stort stöd till Ukraina.

– Det kommer vara väldigt viktigt att öka vapenproduktionen. Där vill vi att staten ska ha en mer offensiv roll, till exempel som delägare i Saab.

Ryssland har satt brutal press på ukrainarna genom att ställa om till krigsekonomi, medan vi i Sverige fortsätter leva i princip som vanligt. Krävs det större uppoffringar av svenska folket?

– Det handlar inte bara om pengar, det finns också en begränsning i hur mycket vapen vi kan producera. Och Sverige är ett av de länder som har bidragit mest till Ukraina.

Vilken roll ska Sverige ha i en framtida säkerhetslösning för fred i Ukraina? Krävs det svenska soldater på ukrainsk mark?

– Det är för tidigt att säga. Men självklart ska vi göra vår del också vid en fred.