I slutet av april kom slutrapporten från partierna i Försvarsberedningen, som ska lägga den breda politiska grunden för framtidens försvar.
En av de första punkterna på presskonferensen handlade om antalet värnpliktiga.
– Vi säger i enighet, alla riksdagspartier, att vi vill se en utökad grundutbildning med 12 000 värnpliktiga till 2032, sade dåvarande ordföranden Hans Wallmark (M).
Det kan jämföras med målet att utbilda 8 000 värnpliktiga 2025.
Beredningen ville till och med skruva upp tempot ytterligare i framtiden, och föreslog att Försvarsmakten skulle se över möjligheterna till att utbilda 14 000 värnpliktiga 2035.
Men politikernas ambitioner stötte snabbt på patrull. Försvarsmakten gick redan i juni ut med att man inte ansåg att målen var realistiska.
I början av nästa vecka ska regeringen lägga fram sin försvarsproposition, och enligt vad flera källor uppger för DN följer regeringen Försvarsmaktens linje. Målet om 12 000 värnpliktiga skjuts framåt. Det ska vara uppfyllt först 2035 – tre år senare än vad Försvarsberedningen ville se.
Bakgrunden är bland annat att försvaret inte hinner med, och vill hålla en hög nivå i utbildningen. Logement, vapen, personlig utrustning och annan materiel måste gå i takt med ett ökande antal värnpliktiga.
Dessutom måste Försvarsmakten rekrytera och utbilda officerare, som kan lära upp alla de som rycker in. En av dem som jobbar med det är David Samuelsson på K4 i Arvidsjaur.
– Att utbilda värnpliktiga är nog den viktigaste uppgiften vi har. Vi förstår allvaret och vikten av att vi måste växa, men vi måste ha kvalitet i utbildningen, säger han.
Den 32-årige översergeanten lämnade inlandskommunen i Norrbotten för några år sedan för ett arbete inom gruvbranschen. Det blev Kanada, Ecuador och Grönland under några år. Men sedan ville han tillbaka och lära upp jägarsoldater igen.
– Lönen är inte anledningen. Jag tjänar nog en tredjedel av vad jag tjänade privat. Men jag känner en helt annan stolthet och tillhörighet här, säger han.
David Samuelssons karriär i Försvarsmakten startade när han ryckte in på LV6 i Halmstad 2013. Och just värnpliktiga befäl är en viktig grupp när Försvarsmakten söker sina officersämnen. De behövs. Nya officerare måste fylla på när mer erfarna kollegor ska ut i Natostaber och internationella insatser.
Allt det här är starka skäl till att Försvarsberedningen vill öka antalet ungdomar som rycker in.
Men det som överskuggar försvarsdebatten är säkerhetssituationen, krig i Europa, och att politikerna inte kan utesluta ett angrepp på Sverige eller på ett Natoallierat land. Det gör att regeringens totalförsvarsproposition, som ska utmynna i ett nytt försvarsbeslut, kommer att landa i ett svårbedömt säkerhetsläge.
Fakta.Värnplikten
2024 kallas 27 900 ungdomar, födda 2006, till mönstring hos Plikt- och prövningsverket.
Ungefär 8000 ska tas ut till värnplikt i mellan nio och femton månader. De första värnpliktiga rycker in sommaren 2025.
Efter värnplikten är de krigsplacerade som soldater eller sjömän i fältförband i mellan fyra och åtta år. Fältförband är de stridande styrkorna i krig.
Sedan överförs de till territorialförband eller personalreserven. Territorialförband är de som kan skydda mobilisering, och utländsk trupp som kan komma till Sverige.
Det år man fyller 47 upphör värnplikten i det militära försvaret.
Antalet värnpliktiga ska öka. 2030 är målet att 10 000 svenska ungdomar ska göra värnplikten.
Källa: Försvarsberedningen, Plikt- och prövningsverket
DN har frågat försvarsminister Pål Jonson (M) om en kommentar till uppgiften om att värnpliktsvolymen skjuts på framtiden. Men han vill inte svara på något om innehållet i propositionen förrän den har lagts fram till riksdagen.
Det är sedan tidigare känt att regeringen och SD skjuter till 13 miljarder till försvaret nästa år, något som innebär att Sverige lägger 2,4 procent av BNP på landets försvar 2025. Natos nuvarande mål är två procent.
– Vi tillhör de länder inom Nato som har ökat försvarsinvesteringarna allra mest de senaste två åren. Det är nödvändigt i ljuset av det allvarliga omvärldsläget, sade Pål Jonson när tillskottet presenterades.
Läs mer:
Upp till 1 200 svenska soldater kan skickas till Lettland
Ewa Stenberg: Nato är inte så urstarkt som Sverige räknade med
