Vid vårt förra besök spirade knopparna utanför Islamic Center i East Lansing i Michigan. Nu vadar gräsrotsaktivisten Thasin Sardar bland höstlöven.
Ett halvår har gått. Thasin Sardar känner sig fortfarande vilsen i amerikansk politik.
– Jag har fortfarande inte bestämt hur jag ska rösta. Jag väntar in i det sista på att Kamala Harris ska göra något, säger han.
När vi träffades första gången handlade samtalen om den sittande presidenten Joe Biden och hur missnöjet med hans starka stöd till Israel kan påverka USA-valet. Michigan är en viktig vågmästarstat, med en stor andel muslimska och arabiska amerikaner. Thasin Sardar var med och genomförde en protest mot Biden i primärvalen.
Nu har Kamala Harris klivit in som presidentkandidat. Men Thasin Sardar tycker inte att hon har varit lyhörd för protesterna från muslimska och arabiska amerikaner.
– Om hon verkligen vill ha en vapenvila så kan hon och Joe Biden bara lyfta på luren till Israel och förklara att spelet är slut och att nu är det fred som gäller. Jag säger inte att hon ska köra över Biden. Men hon borde ha något att säga till om, säger han.
– Om hon förlorar valet så har hon bara sig själv att skylla.
I lördags höll Republikanernas presidentkandidat Donald Trump ett kampanjmöte i Novi i utkanten av Detroits storstadsområde. Han fick sällskap på scenen av flera muslimska ledare. Muslimer som tänker lägga sin röst på Donald Trump.
– Vi måste byta spår. Det som vi har gjort hittills har inte fungerat, säger läkaren Ghulam Khaleeq, som besöker Islamic Center för barnens söndagsskola.
Jag får ställa några frågor och följdfrågor för att få honom att precisera vad han betraktar som alternativet. Men till sist säger han rent ut att han kommer att rösta på Donald Trump i presidentvalet.
– Om man ska vara realist så finns det bara två stora partier. Man får välja mellan Harris och Trump. Och jag tror att många stödjer honom för han säger att han ska få slut på kriget och främja freden. Och vi vill ha fred.
Det är en ödets ironi om Donald Trump återerövrar nyckelstaten Michigan och presidentmakten i USA med stöd av muslimska väljare.
För åtta år sedan kampanjade han på misstron mot islam i USA. Han utmålade flyktingar från kriget i Syrien som ett hot mot USA. Ett tag lovade han till och med att införa ”ett totalt och komplett” inreseförbud för muslimer.
Nu säger han att valdagen den 5 november ska synliggöra kristna på ett sätt som aldrig tidigare och att kristna väljare ska få makt och inflytande på en högre nivå än någonsin förr.
Thasin Sardar litar inte på Trump – som även har haft direktkontakt med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
– Jag tycker inte att man tänker så långt om man stöttar Trump. Han har sagt att Netanyahu borde få slutföra sitt jobb.
En del av besökarna på Islamic Center i East Lansing överväger att rösta på en kandidat från ett tredje parti istället. Ampac, en politisk grupp för arabiska och muslimska amerikaner, har gett sitt stöd till De grönas kandidat Jill Stein.
Studenten Aamir Baig, som ska rösta för första gången, funderar på att följa deras exempel.
– När jag tänker på barnen i Gaza blir det omöjligt och omoraliskt att rösta på Demokraterna, säger han.
Vid mitt första besök i East Lansing konstaterade den prisbelönta psykiatern Farha Abbasi att Gazakriget har blivit ett hårdare slag för USA:s muslimer än efterspelet till terrorattackerna mot New York och Washington den 11 september 2001.
Hon befinner sig på ett möte i huvudstadsdistriktet DC när vi anländer till East Lansing. När jag når henne på telefon berättar hon efter viss tvekan att hon kommer att lägga sin röst på Kamala Harris.
– Jag tror inte alls att Donald Trump är bättre för oss, säger hon.
Det betyder inte att hon tycker att Harris har bytt kurs i Mellanösternpolitiken.
– Men till sist måste jag ta hänsyn till de frågor som påverkar mitt liv i det här landet. Då är Demokraterna bättre för mig för mig som migrant. Jag tänker också på aborträtten och kraven på vapenrestriktioner och sociala skyddsnät i USA, säger hon.
Hon funderar ett ögonblick.
– Det känns som att jag som muslim i USA får välja. Antingen blir jag dödad i mitt eget land. Eller så blir jag dödad i ett annat land.
Fakta.Michigan – från demokratiskt fäste till vågmästarstat
2004. John Kerry vann med 51,2% av rösterna mot 47,8 för George W Bush.
2008. Barack Obama vann med 57,3% av rösterna mot 40,9 för John McCain.
2012. Barack Obama vann med 54,0% av rösterna mot 44,6 för Mitt Romney.
2016. Donald Trump vann med 47,5% av rösterna mot 47,3 för Hillary Clinton.
2020. Joe Biden vann med 50,6% av rösterna mot 47,8 för Donald Trump.
2024. Jämnt mellan Harris och Trump i opinionsmätningarna (Harris får 47,7% och Trump får 47,2 i en sammanvägning från sajten FiveThirtyEight den 29/10)
