För snart 15 år sedan fick jag frågan om att vara med i en debatt om kreationism i SVT-programmet Debatt. Jag tackade nej, så artigt jag kunde. Av bitter erfarenhet visste jag hur svårt det kan vara att diskutera med en övertygad kreationist, även för långt skarpare debattörer än mig, trots att man har hela den samlade vetenskapen om evolutionsteorin och big bang på sin sida.
Kreationisten kan komma med frågor om enskilda detaljer (”kan du förklara hur roterande bakterieflageller uppstod?”) eller svepande påståenden (”evolutionsteorin är inte falsifierbar!”) som låter trovärdiga, men inte stämmer. Det kräver oändligt med tid, tålamod och inte minst detaljkunskap för att bemöta dem – och innan man ens hunnit halvvägs har motdebattören slängt ur sig minst fem frågor och påståenden till.
Föga anade jag då att jag ett drygt decennium senare skulle kunna få hjälp av artificiell intelligens.
Att få en anhängare av en konspirationsteori att ifrågasätta sin egen övertygelse är mycket svårt. Det vet alla som försökt (eller själv trott på en) – oavsett om det handlar om att evolutionsteorin eller covid-19-pandemin skulle vara en bluff, att människan aldrig varit på månen, att våra utsläpp av växthusgaser inte kan värma upp klimatet eller att Donald Trump egentligen vann presidentvalet i USA 2020.
”Den vedertagna sanningen är att människor som tror på konspirationsteorier sällan eller aldrig ändrar uppfattning”, säger Thomas Costello, psykologiforskare vid American University i Washington i USA. Han menar att det beror på att det inte finns många belägg för lyckade försök att påverka och ändra konspirationsteoretikers uppfattningar med hjälp av fakta och information.
Men förklaringen kan vara en annan, enligt Thomas Costello och hans kollegor: att hur konspirationsteorin ser ut skiljer sig enormt mycket från person till person. Själv har jag aldrig stött på två kreationister – eller två klimatskeptiker, för den delen – som tror exakt samma sak. Var och en har sin egen personliga variant, och sina egna specifika skäl och belägg till stöd för sin övertygelse. Och då fungerar det dåligt med breda argument riktade till många.
Att samla in all tillgänglig fakta och information som behövs för att kunna skräddarsy svar till varje enskild person, baserat på just hennes personliga övertygelse, är förstås i det närmaste omöjligt. I alla fall har det varit det.
Men nu har Thomas Costello med kollegor byggt en chattbot som gör just det. Och resultaten, som publicerades i tidskriften Science härom veckan, ser oväntat lovande ut. 2 190 amerikaner fick själva berätta för roboten om en konspirationsteori de trodde på, hur starkt övertygade de var om att den stämmer, och vilka belägg de tycker talar för den. Sedan fick de samtala med chattroboten, som noga kunde gå igenom varje påstående, och komma med vetenskapliga svar och förklaringar.
Samtalen var i snitt åtta minuter långa. När deltagarna efteråt åter fick tala om hur stark deras tro på konspirationsteorin var hade den i genomsnitt sjunkit med 20 procent, även för de allra mest övertygade. Och effekten höll i sig, även två månader senare.
Så det kan faktiskt finnas en väg ut ur konspirationsteorins kaninhål, som forskarna uttrycker det, med hjälp av övertygande fakta. Själv slås jag framför allt av robotens lugna och sakliga ton och till synes oändliga tålamod. Det är inte heller lätt att uppbringa, för en människa av kött och blod.
Roboten finns på debunkbot.com, för den som vill testa själv.
Läs mer:
Så känner du igen en konspirationsteori
Därför tror kreationister inte på evolutionen
Maria Gunther: Antivaxxare och klimatskeptiker ofta hand i hand
Tro på en platt jord kan få dödliga konsekvenser
