Händelsen inträffade i januari i år i Mariannes hem i Stockholmsområdet. Två personer har gripits och dömts för dådet, men bedrägerierna fortsätter. Därför vill Marianne, 90, berätta vad hon har varit med om, och varna andra.
Det började med ett samtal från en man som uppgav sig ringa från en känd återförsäljare av hemelektronik. Han ville kolla om hennes nyinköpta mobil fungerade bra.
Marianne blev lite förvånad, hon hade nyligen köpt en telefon, men inte en mobiltelefon, vilket hon också sa.
– Jag vet inte hur vi kom in på mitt bankkort.
Allt gick fort. Mannen låtsades koppla Marianne till hennes bank, som ville kolla om hennes nya kort fungerade som det ska.
– Jag skulle lämna in kortet på någon adress som låg väldigt långt bort från mitt hem.
Mannen hade ett förslag.
– Han sa att de hade någon i närheten av mitt hem, som skulle kunna komma om tio minuter och hämta kortet. När man har svårt att röra sig är det lätt att nappa på erbjudandet, säger Marianne.
Sedan erbjöd ”banktjänstemannen” ytterligare en tjänst: att förvara Mariannes värdesaker i ett bankfack, något hon tackade nej till. Då föreslog han att de ”i alla fall fotograferar och dokumenterar” hennes värdesaker.
Mannen, som pratade felfri svenska och var hövlig, sa att en person som heter Anders Jönsson snart skulle komma till hennes hem. Han skulle också uppge en fyrsiffrig kod. Samtidigt plingade det på dörren. När Marianne öppnade presenterade sig mannen, uppgav koden och gick genast förbi henne och in i vardagsrummet.
– Det fanns inget med honom som kunde väcka antipati, han såg hederlig ut. Han hade vardagliga kläder, pratade vänligt och var saklig.
Marianne tystnar en stund och ser ledsen ut när hon tar av sig glasögonen och tittar ner i bordet. Hon, som jobbat inom sjukvården och bott och arbetat i flera länder, har aldrig tidigare blivit utsatt för bedragare.
– Jag är så besviken och arg på mig själv. Jag tänker på vad jag kunnat göra annorlunda.
Mannen satte sig vid matbordet, lyfte upp värdesakerna och tittade på dem.
Den andre mannen, som var kvar i luren, bad henne backa lite för att inte störa fotograferingen.
Efter en stund var mannen klar, sa ”tack för idag” och skyndade sig ut.
Marianne fick en känsla av att något inte stämde. Hon såg då att tre ringar, de som hade högst värde av allt, var borta. Likaså hennes bankkort.
Marianne försökte komma ikapp bedragaren, men han var borta.
– Det var kallt ute. Jag stod där i snön och grät.
Hon samlade sig snabbt.
– Jag tänkte att jag inte fick gripas av panik och ringde banken.
Bedragarna hade då redan hunnit ta ut maxbeloppet som hon satt up till 5 000 kronor, fick hon veta. Kort efter det kom även polisen till Mariannes hem.
I juli kom domen mot bedragartrion som lurat fler äldre i Stockholmsområdet på ungefär samma sätt, med samma, påhittade namn: ”Anders Jönsson”. Två i trion dömdes för gärningen mot Marianne.
– Jag är besviken över det de gjort och hur de gjorde det. Sedan undrar jag hur de ska få ordning på sina liv. De måste få hjälp så att de inte gör detta igen. Och att det fortsätter pågå i samhället, hur ska vi stoppa detta?
Fakta.Fysisk vishing.
Fysisk vishing innebär att bedrägerisamtalet följs av ett hembesök där gärningsmannen på ett eller annat sätt lurar till sig värdesaker eller pengar. Ofta arbetar gärningspersonerna efter ett manus, med uppdiktade namn och titlar.
Ett typiskt brottsförfarande kan börja med att gärningsmannen ringer upp och uppger att hen ringer från till exempel Elgiganten, och att någon har köpt mobiltelefoner i offrets namn. När offret säger att hen inte köpt några telefoner blir de ”kopplade” till sin banks säkerhetsavdelning där de får tala med en annan person.
Hos den påhittade säkerhetsavdelningen meddelas att offret snabbt måste komma in med betalkortet till bankens kontor, som ofta är beläget en bra bit från offret. Bedragaren erbjuder sig att istället skicka en person hem till offret för att hämta kortet och pinkoden. För att inge falsk trygghet får offret personens namn och en fyrsiffrig kod som uppges vid hembesöket.
När kortet lämnats över tar sig gärningsmännen vanligtvis snabbt till en bankomat för att ta ut pengar.
Så skyddar du dig mot fysisk vishing
Lita inte på personen som ringer även om den verkar trovärdig och har personlig information om dig. Ofta påstår bedragarna att du gjort ett felaktigt köp eller att dina konton kapats av någon.
Om någon ringer upp och du blir minsta osäker – avsluta omedelbart samtalet. Lägg bara på luren, du behöver inte vara artig.
Om upplägget ändå känns trovärdigt: ta namn och titel på uppringaren och lägg sedan på luren. Ring tillbaka på ett nummer till det aktuella företaget eller myndigheten på ett nummer som du själv sökt fram. På så sätt får du snabbt veta om det handlar om ett bedrägeri.
Identifiera dig aldrig någonsin med BankID på uppmaning av någon som kontaktar dig och lämna aldrig ut ditt betalkort eller koder.
Källa: Polisen
Läs mer:
Bedrägeribrott mot äldre ökar – gängmedlemmar hämtar godset i de gamlas hem
